Matte dristade sig att försöka ta sig runt "Älgebyrundan" där den sista biten leder genom skogen längs sjön Hoven. Med spikskor och skidstavar gick det bra att ta sig fram på de isiga vägarna. Hundarna var selade och fastgjorda i Mattes hundförarbälte. En bit i skogen kunde Matte gå i hästspåren, men ut på "lekudden" fick Matte och hundarna pulsa i mängder med snö. Efter en tönatt var ytan inte längre hård och snön hade sjunkit ihop något. Över isen ledde nu mängder med skoterspår, men med töväder under flera dagar vågade sig inte Matte ut på isen längre. De skoterspåren hade Matte velat ha, i stället för igendrivna och för smala skidspår härom sistens! Regn eller blötsnö var att vänta och mörka moln tornade upp sig runt om. Matte och hundarna hann hem innan nederbörd började falla.
På kvällen tränade Husse, Matte och P. i skolans källarutrymmen. Husse hade planerat träningen för P. som överraskades med en mycket strukturerad träning. Han blev inte besviken. Med endast tre ekipage, om än med totalt fem hundar, blir träningen mycket effektiv och varje hund får mycket tid.
Matte hade noga planerat träningen för Modji och placerade ut sina två figuranter längs en vägg, uppe på en sandbank. Med 8-10 meters avstånd från varandra. Modji sökte noga redan från starten och hoppade in i utrymmena där berget går i dagen. Hon fyndade sina figgar och markerade som vanligt P. först! Hon kom till skall direkt. Han matade ner Modji till Matte. I skolan pågick någon musikaktivitet rakt ovanför där figgarna låg och nu först blev Modji varse detta. Hon stannade till och lyssnade mycket intresserat. Strax var hon igång igen och tog sig tillbaka upp på sandbanken och markerade Husse. Störningsträning är viktigt. Båda figgarna låg helt öppet. Resten av utrymmena fick Modji alltså söka tomt och när hela källarutrymmet sökts igenom noga av Modji, tackade Matte så mycket och berömde sin duktiga hund. Man skall inte alltid avsluta söket vid en funnen figurant. Hunden måste vänja sig vid att söka igenom hela området.
Husse fick ett sök med för honom okända legor. P. var gömd under en plåtlucka i golvet. Ovanpå luckan stod två kontorsstolar. Intill stod Matte mot väggen bakom en uppslagen dörr. Matte kom alltså att mer eller mindre stå rakt över där P. var gömd. Násti kom i full fart och hittade Matte bakom dörren. Násti skallmarkerade bra och Matte satte sig på en av stolarna och belönade Násti. Husse gick vidare och försökte få med sig Násti ner i fläktrummet, men Násti nosade runt Mattes fötter. Husse var envis och trodde att Násti letade tappat godis. Násti var lika envis och stannade kvar. Civil olydnad! Husse kallade flera gånger på sin hund och vände till slut tillbaka just som Násti kom till skall och markerade mot springan till luckan. Husse hade inte sett att där fanns en lucka under stolarna, då den hade samma färg som golvet. En ny lega var funnen av P. Toppen! I sådana här lägen är en självständig hund en klar tillgång! Lapsk Vallhund är en självständig ras.
Husse och P. gick och gömde sig någonstans för Gázzi och Matte fick inte veta var. Gázzi fick aningen av vittring och drog till höger i källargången. Hon skällde en del, men drog vidare. Matte följde efter och tappade kontakten med sin hund som gick i snabb galopp! När Matte gått runt hela kulvertområdet hördes Gázzi skälla långt borta. Hon var tillbaka där hon började och sökte vittringskällan. Hon skällde uppåt mot en vägg. Matte hade en misstanke och kikade upp bakom en kabelstege som hängde i taket. På den låg P. och Gázzi ställde sig rakt under och skallmarkerade. Men Husse var svårfunnen och Gázzi jobbade på. Hon tog ett nytt varv runt alla gångarna och nu gick det i trav och hon hann lättare få fatt i vittringen. Gázzi sökte vittring längs väggen på en lång sträcka. Till slut kom hon fram till en stängd plåtdörr och först när hon sniffade längs dörrspringan hittade hon Husse. Bra skallmarkering.
Gázzi hade gått en promenad på en timme, där hon hela tiden gått i trav och delvis pulsat i djup snö i skogen, tidigare på dagen. Ändå orkade hon hålla hög fart och söka under en längre stund på kvällen, utan att visa minsta trötthetstecken. Skallmarkeringarna var mycket kraftiga och bra. En pigg trettonåring! Gázzi liknar på äldre dagar sin far Jarron väldigt mycket till utseendet. Han blev mycket gammal och var aktiv inom renskötseln högt upp i åren.
Jarron - klicka för större bild
TILLBAKA