Onsdag.
Regnet föll hela dagen i lite olika varianter. Skurarna blandades med fint duggregn, som fick det att kännas som om man fick en blöt disktrasa i ansiktet när man gick ut. Icke förty iklädde sig Matte sin gula och väl synliga regnkappa i gråvädret och tog med hundarna på en längre powerwalk för motionerande.
Komna bara förbi granntomten tyckte en ung kvinna i en stor bil att tanten med hundarna var i vägen på vägen. Vid ett bilmöte stannades bilen helt kort precis framför hundar med tant och när tanten med hundarna försökte komma vidare förbi i dikeskanten, sattes bilen i rull rakt emot den lilla gruppen?! Som inte verkade synlig för fem öre!!! Hjulen fick tvärställas för undvika mangling av Matte med hundar, som inte var snabba nog att kasta sig ner i det djupa diket. För att lämna den unga kvinnan så ensam som hon tydligen förväntade sig att få vara på vägen. Husse som just farit iväg hemifrån mötte också denna självcentrerade bilförare, som i sin bubbla ignorerade världen i övrigt. Ensam på vägen. Enkelriktat och fotängare förbjudna. Typ. I ren ilska öste Matte på och pressade idealtiden rejält, utan något enda mer möte längs vägarna i området. Regnet öste nu ner. För att sluta just som Matte och hundarna återvände till reviret. Sedan var det uppehåll i några timmar.
När träningsgruppen samlades på kvällen verkade det klarna upp och enligt väderprognosen skulle det bli en fin kväll! Träningsgruppen var för första gången på mycket länge fulltalig och gruppens båda lag har kommit med vid lottningen till Lagtävlingen om en månad! Så Lag Gátchis och Lag Lapp-Lab kommer att konkurera med varandra! Inte om förstaplatsen, då ingen vill få "vinsten" att behöva arrangera nästa års tävling. Men om inbördes placeringar! I Lag Gátchis tävlar Modji med dottern Aili och halvbrorsan Lime samt Rocky som är en Jack Russelkille. Tre Lapska Vallhundar. I lag Lapp-Lab tävlar Ailis son Sumo (Gátchis Åtså Sválla), Kirou och Mick. Två Lapska Vallhundar och en Jaktlabbe. Totalt tävlar alltså fem Lapska Vallhundar i denna årliga lagtävling för sök- och räddningshundar, med deltagare från hela landet.
Junioren Sumo har skött sig mycket bra på alla träningar under sitt första år och han är väl rustad för att kunna ingå i laget som ettåring. Sumo har under sitt första levnadsår varit mycket aktiv och han har förutom räddningssökträningen gjort ett godkänt doftprov, spårat, tränat rallylydnad och lydnad, samt en hel del annat. Han har visat att han är en hund som älskar att simma och han kastar sig i vattnet från klipporna! Lagtävlingen blir säkert en intressant upplevelse för grabbhalvan!
En klar himmel förbyttes helt plötsligt i blåst och ösregn, när första ekipaget skulle ta sig an sökområdet som är som ett skrotupplag. Matte hade gömt sig ihopkrupen på marken, bakom en stor betongplint i skogskanten och regnet smattrade fint på varseljackan, som Matte försökt krypa in i hel och hållen. Byxorna var impregnerade en gång, men så icke mer. De klistrade sig fast kring benen.
Klar himmel och hopp om regnuppehåll resten av kväll gäckades gång efter gång av nya kraftiga ösregn. Var femtonde minut ungefär växlade vädret totalt och det var bara att gilla läget. Mattes byxor torkade i blåsten och blev ånyo dyngsura och likadant var det för flertalet förare. Hundarna förväntades göra sitt jobb och söka rätt på "försvunna" människor oavsett regn som vräkte ner eller ej.
Husse ville ge Modji ett roligt och omväxlande sök, genom att förstärka den realistiska känslan i busvädret. De tre gömda figuranterna ombads agera på olika sätt. Två låg "skadade" och skrek och ropade att de hade ont och de ropade på hjälp. En figurant ville inte bli hittad och skulle fly så snart Modji hade börjat skallmarkera. Modji är en certifierad räddningshund och dylika scenarier ingår i utbildningen för en räddningshund. I ett katastrofområde är det liv och rörelse av räddningsarbetare och skadade människor och hundarna har en enda uppgift oavsett - att sökar rätt på och markera saknade människor. Modji sökte, fyndade och skallmarkerade. Oavsett hur de funna människorna uppförde sig. Den som inte ville bli hittad och flydde sprang Modji efter och stoppade och skallmarkerade, så att Husse kunde ingripa.
Ailis sök gick ut på att hitta och separat skallmarkera fyra människor, gömda mycket nära varandra. Där den starka vinden fick de fyra olika vittringarna att slå i varandra. Aili måste bli kvar hos en figurant i taget och göra snygga avslut, så att när Matte säger "färdig" skall Aili avbryta och lämna, för att söka rätt på och skallmarkera nästa figurant. En i taget oavsett om Aili får flera vittringar samtidigt. Det blir lätt så att hunden "kollektivmarkerar" samtliga figuranter som är gömda nära varandra, men utom synhåll för varandra. Varvid alla kanske inte blir hittade och framplockade. Hundarna kan även välja att alternera mellan flera figuranter och skälla lite här och lite där, när figuranterna befinner sig så nära varandra att hunden får flera vittringar samtidigt. Varvid någon eller några kanske inte hittas eller glöms bort. Matte ville träna Aili på noggrannhet och exakthet och kunde inte vara mer nöjd med hur Aili nu rutinerat och mycket noga löste uppgiften. Aili hade full koll på att fyra människor var gömda i samma hörn av området, osynliga och med några meters mellanrum. Alla blev de separat utskällda och alla belönade de Aili för detta! Nöjd Matte.
Blöta och skitiga snubblade Husse och Matte in på Bilisten just som de stängde, för att handla med sig varsin sushi, så att Matte slapp fixa middag vid hemkomsten. Två glada och nöjda sjuttioplussare som hade varit ute och lekt med sina kompisar hela kvällen! Tack alla för en mycket bra träningskväll, även om det var rätt blött! Nu laddar vi!