Onsdag.
Snön vräkte ner hela dagen! Snö som bara blev blötare och blötare, samtidigt som vinden tog i och blev allt starkare. Lapskflocken hölll sig inomhus och tömde upp vatten i händelse av strömavbrott. Onsdagsväder! Länge var det oklart om det skulle vara vettigt att ge sig ut för att åka till träning på kvällen. Flera gånger denna vinter har träningen på onsdagar ställts in, då vädret orsakat kaos på vägarna med bussar, lastbilar och långtradare som blockerat vägarna vid minsta motlut. Man har gett rådet att inte ge sig ut på vägarna om man inte absolut måste.
Lagom när det började skymma avtog snöandet och temperaturen låg på nollan. Husse började skotta med viss assistans från Matte. Hundarna var ute ett tag, men valde sedan att sitta i uterummet och studera aktiviteterna ute i blötan.
Sedan började det regna. Varför familjen for iväg till sjukhuset där det skulle tränas på avdelning sju denna kväll. Länge har det varit oklart vad detta nerlagda sjukhus skall användas till. Nu hade man bytt ut elementen på sjuan och här skall flyktingar som skall bli kvar i Sverige nu beredas bostäder.
Som vanligt bands hundarna upp tillsammans i två rum. Tränade denna kväll gjorde familjens tre Lapska tikar, Nástis två söner och Lapskkompisgrabben. Således sex av de sju Lapska i gruppen.
Husse planerade kvällens träning utifrån de möjligheter som avdelningen gav, med sina långa korridorer och många olika rum i högst varierande storlekar. Korridorer och rum uppbyggda kring ett centralt trapphus/hisshakt. Lätt att virra bort sig! Det gäller att hålla reda på var man sökt och inte. Alla hundarna fick samma upplägg och först ut var Modji. Förarna skulle inte veta var de två - tre figuranterna var gömda, men facit medföljde som visste. Matte fick ett område, en korridor eller del av korridor, som skulle avsökas i taget. Endera med lös hund och förbud för hunden att passera genom vissa dörröppningar eller i koppel. Ibland fick hunden gå in i intilliggande rum och ibland fick den endast passera utanför öppna dörrar. Här krävdes arbetslydnad! I vissa korridorer fick endast hunden söka på egen hand och då även i samtliga intilliggande rum. Många korridorer var upplysta men vissa korridorer och rum saknade belysning. Hunden måste lämna föraren och söka ensam i hela korridoren samt i alla rum. Här krävs en hund som kan arbeta självständigt långt ut från föraren och som kan stå ensam i mörker och skallmarkera ända till dess föraren har lokaliserat och kommit fram till den. Egenskaper en Lapsk bör besitta. Egenskaper inte alla som köper en Lapsk uppskattar tyvärr. När hunden dragit iväg på vilt och ger ståndskall..... Egenskaper alla dessvärre inte känner till bör finnas hos en hund som skall valla/fösa renar.
Modji sökte tomt i korridor efter korridor med angränsande rum. I koppel eller lös och hon var fullt styrbar/hörsam / "lydig". Hon jobbade helt tyst och mycket koncentrerat. Till slut nådde hon ett rum i mörker, långt ner i en mörk korridor där inte Matte fick gå in. Matte hörde Modji skälla och skyndade dit. Där hade Modji fyndat en person uppe på ett högskåp och vid den motsatta väggen skallmarkerade hon samtidigt mot ett stängt högskåp i vilket en person befann sig. Modji skällde växelvis mot figgen på skåpet och figgen inne i det andra skåpet. Mycket snyggt jobbat!
Aili fick precis som de övriga hundarna ett snarlikt upplägg. Även hon fick söka tomt ganska länge innan hon i två olika korridorer, där hon måste jobba ensam, hittade sina två borttappade människor. I den ena korridoren måste hon arbeta ensam i mörker och i ett mörkt rum, i en stängd garderob fyndade hon en figurant. Här var hon mycket snabb till exakt och ihållande skallmarkering. Snyggt! Skallmarkeringen bör vara tydlig, taktfast och ihållande! Som ett bra ståndskall.
Násti fick ett ganska litet koppelsök genom en del av avdelningen. Hon fick denna kväll fynda flera personer gömda tillsammans i grupp och blev överlyckligt över många godisbelöningar! Numera får Násti direktbelöning vid fynd, för att undvika ett ansträngande skällande. När hon väl börjar har hon lite svårt att bli tyst i upphetsningen.
Det är fantastiskt vad många möjligheter det finns att gömma undan människor i en tömd sjukhusavdelning! Ingen i gruppen är överviktig och det går att knöla in sig i skåp under diskbänkar, bakom ihopställda uppslagna dörrar och bakom diverse pappskivor och i små nischer bakom flyttbara skåp, samt uppe på höga skåp. Tränar man dessutom i mörker och så att endast hunden får söka i området, föraren får inte gå in, då ökar möjligheterna till bra gömställen väsentligt.
Kvällens träning var mycket givande och alla de Lapska skötte sig utmärkt och uppträdde som rastypiska Lapska Vallhundar. De jobbade ensamma långt ut från sina förare, de löste problem och de skallmarkerade ihållande och vägledande. Tack alla för en trevlig kväll tillsammans!