Torsdagen den 10 september packade familjen bilen och drog söderut längs E4. Hundarna följde så klart med! Målet var Feddet Camping vid kusten, 1½ timme söder om Köpenhamn. Orsaken var att Lapskklubben där hade 15-årsjubileum och Husse och Matte var inbjudna som föreläsare om den egna uppfödningen (Matte), i kombination med räddningshundträning (Husse och Matte). Flera "hemgjorda" hundar har de facto blivit utmärkta räddningshundar och "arbetshundar" även inom andra områden.
Familjen hade valt att göra denna resa till lite av en roadmovie, där Danmarksresan utgjorde den enda semesterresan detta år. Varför dagen slutade på Hillesgården strax norr om Helsingborg. En fantastisk anläggning med många strängar på sin lyra! Här somnade familjen gott i ett rum som fåtts minuterna innan stängning klockan 20! Flax skall man ha ibland. Inget boende längs vägen bokades i förväg.
På fredagen fortsatte familjen mot Danmark och för både Husse och Matte var det faktiskt första gången de körde över Öresundsbron! En mäktig upplevelse a 425 kronor. Färden gick vidare utan tullkontroll rakt in i centrala Köpenhamn, för lite miljöträning av Aili. Husse hittade en parkeringsplats intill en vacker park med stora träd och vatten. Utan karta tyvärr namnlös för Matte. Här promenerades hundarna ett varv runt och på danskt sätt serverades endast drycker av starkare slag i det som Husse och Matte trodde var en liten kaffestuga. Parken var inhägnad och på grindarna fanns skyltar som angav "hund i snor". Samt bild för den oförstående, på hund med koppel. Lapskfamiljen övergav parken och miljötränade Aili längs trafikerade gator med paus på en bänk "mitt i smeten" med siréner och allmänt förskräckligt oväsen av för en skogshund oanad karaktär. Násti och Modji har redan gjort den här träningen flera gånger om.
Med hjälp av GPS hittade bilen ut ur staden och in på motorvägen söderut.Familjens GPS valde sedan en vacker och smal väg genom gamla byar med många välskötta gårdar till salu, längs den sista sträckan ner till Faxe och Faxebukten, med den gigantiska Feddet Camping liggande på stranden. Här blåste det stark kuling med pålandsvind hela helgen och vågorna piskade upp på den långa sandstranden. Mängder av husvagnar fanns här och några grupper med lyxiga hytter. En av stugorna blev Lapskfamiljens viste under två nätter.
Lördag. Dagen då det begav sig.
Klockan 10 samlades en hoper Lapskägande familjer med totalt 16 Lapska Vallhundar! Flertalet från olika platser i Danmark och två deltagare från Sverige. Inklusive familjens egna tre tikar och arrangörens tik fanns här 20 Lapska Vallhundar på en och samma gång! Vilken uppslutning! Av dessa 20 var 8 hanar och 12 tikar. Yngst var en grabbhalva på 5½ månad! En glad och nyfiken kille som föll Husse och Matte i smaken. Ädven den yngsta tvåbeningen var 5 månader och hade rest ända från norra Sverige! Tillsammans med sin mor, far och en av Mánnus söner! En kullbror och en kullsyster fanns även på plats här, där även deras mamma Caana närvarade. Familjeträff!
Kan ni tänka er att här var det tyst! Alla dessa Lapska Vallhundar i koppel var tysta och uppförde sig exemplariskt tillsammans. Man delades in i grupper och skickades iväg på en 6 km lång aktivitetsbana längs stranden och i strandskogen. Det blåste som bara den och regnet strilade ner. Matte hängde på med sina tre tjejer. Husse gick och förberedde eftermiddagens aktiviteter. Promenaden var mycket pedagogiskt upplagd med både teori och många praktiska övningar för stimulerande till aktiviteter/övningar med de Lapska, som ägarna kunde roa sig och hundarna med till vardags. Toppen! Aktivera mera!
Efter lunchpausen upphörde regnet och Matte höll låda i en timme. Matte delade även ut ett häfte med bilder från valphagar och träningar, samt prov och skarpt sök. Egna bilder på de egna kullarna och hundarna. För åskådliggörande av familjens "hunderi"-verksamhet. Matte tog upp hur viktiga valpens föräldrars egenskaper är för valpköparen vid val av rätt valp och hur viktig valpens första tid hos uppfödaren är, för utvecklingen till den vuxna hund man eftersträvar. Matte berättade om utbildning och träning av Lapska kontra andra raser och utbildning och träning av räddningshundar. Samt svarade på några frågor.
Husse hade riggat en lyftsele och de deltagare som ville fick här testa att låta sina hundar hissas upp en liten bit ovan marken. Något som ingår i räddningshundutbildningen.
Hörande till campingen fanns ett inhägnat område kallat "Hundeskoven" kort och gott. Här fick hundar vistas lösa och här fanns en agilitybana uppsatt. Gruppen delades i två mindre grupper, grovt efter förkunskaper och Husse och Matte tog hand om varsin grupp. Husse lät gruppmedlemmarna testa vindstigar så gott det lät sig göras i detta område och Matte lät sin grupp testa "mattesök" med X-figurant. Alla skulle med sina hundar få prova på någon form av begynnande sökträning. Med användande av NOSEN! Inga popupper och inga ljud! Då och då dök lösa hundar upp, ute för rastning i det lilla skogsliknande lövträds/slyområdet med mycket taggigt björnbärstrassel. I brist på "miljö" för räddningsträning fick några agilityhinder tjänstgöra som miljöbana.
Efter en dag med aktiviteter ända fram till klockan 17, avslutades kvällen klockan 19 med en gemensam förbeställd middag! Som inleddes i blåsten utomhus med "bubbel" och tilltugg samt generösa gåvor till Husse och Matte. Tack så väldigt mycket!
Söndag.
Familjen tog farväl av nyfunna vänner och återvände till Sverige. Glada över att ha förstått det danska språket i tal långt över förväntan! Tacksamma för viss anpassning från de danska vännernas sida! Som var duktiga på svenska och duktiga på att tala långsammare än till vardags. Mycket vänligt och uppskattat.
Resan gick nu via Jakriborg - ett sevärt bostadsområde utanför Lund, längs med E22 öster-norrut för en omväxlande reseupplevelse. I Kalmar gjorde familjen kväll på Rasta och festade med räckmacka och TV på rummet. Hundarna fick kvällsgodis även de.
Måndagen blev en semesterresa längs ostkusten med stopp i både Västervik, Valdemarsvik och Söderköping. I Valdemarsvik hade Aili en intressant närkontakt från bryggan med en svanfamilj och en flock mindre sjöfåglar som väntade sig matutdelning. Aili var nyfiken och lutade sig mot svanen, som fräste och närmade sig än mer. Aili satte sig ner utan att backa och svanen med sina ungar simmade iväg. Aili fungerade bra på "svanprovet"! Helt tyst och inte aggressiv. Bara cool.
Hem kom familjen i tid för att hundarna skulle hinna vara ute på tomten ett tag innan mörkret föll. De somnade sedan snabbt i sina bäddar långt tidigare än vanligt.
Tack alla som medverkade till att denna resa blev en fantastisk upplevelse och ett särskilt tack till Katja som stod som arrangör! Förhoppningsvis har vi gemensamt lyckats så några frön för att inspirera till aktiva liv med de Lapska hundarna! För bevarande av arbetsegenskaperna i rasen!