Tisdag.
Gårdagens exempel är bara ett smakprov på att viss kreativitet krävs för att få vardagen att fungera, med händerna upptagna av kryckor och förbud att böja ihop höften mer än nittio grader. Matte stoppar fickorna fulla för att förflytta föremål i stugan. Bär i munnen som en god apportör och hänger över axlar och runt nacken. En spontan besökare som kliver in genom ytterdörren skulle kunna stöta på en märkligt draperad Matte, som gör sitt bästa för att förflytta den tvätt som torkat på stället vid braskaminen till sina platser i skåpen. Husses tröjor över axlarna, hans kalsingar hängande på ena kryckan och sina egna trosor hängande på den andra kryckan samt sin egen BH som en halsduk runt halsen. Med strumporna nerstoppade i byxfickorna.
För att få upp föremål från golvet som griptången vägrar befatta sig med står Matte på det friska högra benet, stödd på en krycka i högerhanden, lutande sig ner mot golvet med det opererade vänsterbenet pekande rakt bakåt och snett upp mot taket. Med godkänd vinkel i den opererade höften. Nätt och jämnt nående ner till golvet för att greppa vad som skall upp från golvet. Griptången befattar sig inte med hundmatskålar till exempel. Husse är inte alltid tillgänglig.
Vardagen tar alltså mycket tid, men Matte får hjärngympa och även viss övrig gympa genom att tvingas gå fram och tillbaka många gånger i stugan. "Nöden är uppfinningarnas moder", "nöden har ingen lag". Det är nog inte så fel att behöva tänka till i lite andra banor ibland. Även att göra saker med vänster hand när man är högerhänt.
Det snöade under dagen och Matte höll sig i stugan med sitt fystränande. Husse skottade lite snö och tog sedan en skön och rätt lång promenad i skogen med hundarna.
En typisk vardag alltså.