Fredag.
Nu blev det en powerwalk trots allt! Den nyharvade vägbanan var åter hårt tillkörd av alla bilar och groparna var tillbaka. Men nu stack elaka små och stora superspetsiga stenar upp, som skrapats loss ur underlaget. Matte var glad att hon inte färdades med cykel. Tyckte lite synd om hundarnas tassar och höll dem i kanten så gott det gick, med hyvlade och branta kanter. Borta är de fina grusvägar med sparsam trafik som fanns här för elva år sedan när familjen flyttade till området. Fort gick Matte och hundarna fick trava på för att hänga med. Det finns en orsak till att Násti fortfarande har muskler i benen vid nära 12½ års ålder. Veckoträningarna gör även sitt till. Det är lite ledsamt att uppleva gamla aktiva hundar ställas åt sidan när en ny hund gör entré i familjen. Fler än en har utbildat en räddningshund, fått certet och redan då haft en påläggskalv i utbildning. Certet är målet och sedan syns ekipaget aldrig mer inom räddningssöket. Eller inom andra bruksgrenar. Utbildandet är målet. Varför hunden redan tidigt har gjort sitt. Gett ägaren ära och berömmelse. Nästa hund står på tur att bekräfta sin ägare och den "gamla" som är 5-6 år får var sällskapshund framöver.
Eller inom aveln. När tiken producerat de valpkullar hon skall ha är hon inte intressant för vare sig utställningar eller utbildning. Meriteringen är klar. Hon blir sällskapshund eller i värsta fall så placeras hon om som icke produktiv längre. Kostar pengar, drar inte in några.
Man har hund av så olika skäl. I den lilla stugan i skogen är hundarna med och tränar så länge de kan. Viljan brukar finnas även när förmågan sviktar. Násti är som mor sin! Älskar sitt arbete över allt annat! Än finns orken.
Nu närmar sig en resa söderöver. I Danmark firar man 15-årsjubiléum i Lapphundklubben. Matte var inbjuden att berätta om familjens hundar, uppfödning och utbildning/träning och med följer hela familjen. Så nu blir det lite snack av Matte och sedan praktiska övningar med samtliga deltagande ekipage. Flera av Mánnus avkommor är med vid denna samling. Husse och Matte får en möjlighet att inspirera och entusiasmera Lapphundägare att träna sök med sina hundar på olika vis. Nosarbete ligger väl till för rasen. Matte får en möjlighet att inspirera till aktiviteter och stimulerande miljö under valparnas uppväxt och även under de första åtta veckorna i livet för den som planerar valpkull.
Uppfödarens roll för hundens framtida "yrkesliv" har äntligen uppmärksammats i tidningen Brukshunden de senaste åren. Valpar behöver en stimulerande valphage som en äventyrslekplats, för att tidigt utveckla koordination och miljösäkerhet. Det gör de inte på ett plant golv inomhus med några traditionella valpleksaker, eller på en plan gräsmatta med några leksaker. De behöver "hinderbanor" anpassade efter åldern för att lära sig var deras kroppar börjar och slutar och för balans! Roliga och stimulerande miljöer! För utveckling av kropp och knopp.
Uppfödarnas ansvar för valpens utveckling får inte underskattas. De första åtta veckorna är viktiga. Mycket viktiga! Präglingsperioden på tolv veckor tillbringas till 2/3 -delar hos uppfödaren. Värt att komma ihåg. Ansvaret för att ge knytten en bra start i livet! Om vi vill att de skall få en chans att visa vilka de är framöver i olika sysselsättningar. Man måste ge knytten en möjlighet att komma på hur mycket de är kapabla till! Självförtroende. Förtroende. Under präglingsperioden. Det gör man inte om de vistas i en renskalad miljö utan utmaningar.
Familjens valpkullar har testat räddningsmiljön innan de lämnat barndomshemet. En miljö som inte bara är lämplig som utmaning för de hundar som skall träna räddning. En miljö lämplig för alla knytt att få prova på, för ökat självförtroende och stimulans.