Lördag.
Dagen började med barmark, men mycket snart började fin snö falla stilla. Snöandet tilltog, flingorna blev större och mycket snart var det vintrigt vackert igen! Det blev en del skottande och hundarna var ute en hel del på tomten. De fick även en kortare promenad under dagen.
När mörkret fallit och hundarna ätit middag, lämnades de hemma i stugvärmen några timmar. Husse och Matte åkte genom ett julkortslandskap ut från skogen och vidare en halvtimme söderut. Målet var Nygårds Värdshus i Täby Kyrkby, intill Vallentunasjöns strand. Det var helt sagolikt vackert när man körde fram till den gamla träbyggnaden i två våningar! Snön tyngde buskar och träd, vägen var oplogad, huset var varmt upplyst och välkomnande. Människor från kyrkbyn kom pulsande i snön. Ett julbord väntade alla som klev in genom dörren. Huset är fullt av gamla originaldetaljer från forna tider och det kändes som om tiden stått stilla. Här har det en gång varit ett semesterhem för Spårvägens anställda. Att befinna sig mitt i ett julkort kändes nästan overkligt. Allt var så stilla. Gästerna påverkades nog överlag av både all nyfallen och oplogad snö runt om och den gamla byggnaden. Man liksom skred till och från läckerheterna som dukats upp. Så som man gör när man är festklädd och till och med barnen föreföll högtidlliga till sinnes!
Husse, Matte, söner och en sambo fick sitta en trappa upp i en av de mindre salongerna. Med en adventsljusstake i fönstret och sillbordet uppdukat i den övre hallen. Där balkongdörren stod på glänt mot den snötyngda balkongen, för god ventilation i det fullsatta gamla huset. Här stod en stor godisskål strategiskt placerad intill trappen. En trappa ner fick man hämta övrig mat och denna promenad upp och ner för den åldriga trätrappan rättfärdigade i viss mån lite extra ätande! Någon kalori borde förbrukas på vägen till och från julbordet!
När det efter flera timmar var dags att bryta upp var stämningen inte mindre magisk! Ännu var vägarna inte plogade, där mellan kyrkan och sjön i utkanten av samhället. Ännu tyngde snön alla buskage och trädkronor. Närboende traskade hemåt i snön, dragande de yngsta på kälkar. Som i forna dagar.
Husse och Matte återvände i sakta mak genom snölandskapet hem till skogen. Till hundarna.
Söndag.
Efter frukost och en kortare hundpromenad tog Husse och Matte med sig Aili på julmarknad. Färden gick till närbelägna Åkersberga och Växtförsäljningen där. Snön fortsatte att falla även denna dag och bidrog till julstämningen. Det bjöds på en gammaldags julmarknad och många hade lockats hit. Här fanns hästar att åka efter eller rida på, diverse ätbart kunde köpas och därmed fanns en del smaskigt för Aili att peta i sig i farten. Hantverk såldes och inne i växthuset tillverkades praliner och polkagrisar. I serveringen försåg sig Husse och Matte med värmande kaffe och något till och Aili städade under bordet. Med hem följde en enkel krans av granris att hänga på grinden. Mycket jämnare och finare än dem Matte lyckats åstadkomma tidigare.
Husse tog åter tag i snöskyffeln och Matte spred ut torkade småfiskar över tomten, för hundarna att leta efter. Nu försvann småfisken totalt i snön, så hundarna hade att göra ett bra tag innan de ansåg området tomt på fisk. Under tiden räddade Matte sina buskar undan den tyngande snön som var rätt fuktig, inför en kall natt. Temperaturen var redan på väg under nollan och den föll sedan under hela kvällen. Adventsfika blev det sedan vid brasan medan mörkret föll tidigt. Hemma hos Ailis kullbror Runne råder nu polarmörker sedan en tid. Hans matte hade lagt ut på FB att han fått ett litet levande gosedjur i form av en Pommeranianvalp! Hon presenterade knyttet som familjens tredje renvallare! I familjen har tidigare funnits en Pommeranian som kunde gå på renarnas ryggar, vilket kom med i ett inslag som BBC gjorde i samebyn.