Onsdag.
Ibland griper ödet in. Slumpen avgör utgången. Den här dagen var det tydligen inte meningen att livet skulle ta slut för en medmänniska.
Husse stötte ihop med en person vid brevlådan och fick veta att läget inte var toppen. Smärta i bröstet. Förlust av ett kärt husdjur. Lite vila skulle säkert hjälpa, fick Husse höra av den drabbade personen.
Husse berättade för Matte. Som genast skickade Husse på ett besök till den vilande personen med bröstsmärtor, för att lite mer noga kolla läget. Diskutera läkarbesök.
Matte fick höra om strålande smärtor ut i armarna och ringde efter en ambulans direkt. Ambulansen kom och färden gick direkt till sjukhuset.
På kvällen fick Matte ett sms från den ambulansforslade personens anhöriga. Hjärtat hade stannat i ambulansen. En infarkt. Men tack vare att detta skedde där det skedde gick allt vägen och livet återvände. I dag torsdag är läget gott. Tack vare snabbt larmande och ambulanstransport utan fördröjning.
Ibland är det slumpen som avgör. Hade inte dessa två personer mötts vid brevlådan just då hade den här dagen slutat annorlunda. Med ett hjärta som stannat för gott. I ensamhet hemma. Men ödet ville annorlunda. Husdjur och husse skulle inte gå över regnbågsbron tillsammans. Samma dygn.
På onsdagen föll alla bitarna på sin plats och dagen slutade lyckligt för en familj som höll på att splittras.
När ambulansen farit iväg for Lapskflocken till sin onsdagsträning. Lättad över läget så långt, men med en oro för fortsättningen. Beskedet om hjärtstoppet kom just när Matte skulle gömma sig för Nemo som skulle ut och söka efter det att hans och Ailis son fått göra en hittaövning med hjälp av vinden. Sumo skötte sig jättefint och hans matte var nöjd! Uppfödarhjärtat klappade varmt och Matte blev glad!
Aili fick ett stort sök i koppel, utan att någon figurant var gömd, annat än precis på slutet i sökområdet. Matte valde att gå i god fart i den tydliga vinden och lite här och där fanns det människor som arbetade med lite olika uppgifter, i kanten av en helt ny stadsdel. Aili fick söka av en stor läktarbyggnad och dess närmaste omgivningar. Närmast ingången var det dock inga pågående arbeten och där kunde Aili frisöka och fyndade så en person klurigt gömd i en "häcklabyrint". Aili avslutade fint med en bra skallmarkering och "guldfiguranten" belönade med en liten ask kattmat. Supergott tyckte Aili och högg till och Matte som skulle hjälpa till och få undan folielocket fick känna på trycket i käkattacken av den lilla ynkliga matbehållaren. Hål gick det i Mattes tumme av misstag och Aili fick röd sås över kattmaten! Extra protein. Mycket blod blir det när en hörntand går rakt igenom nagelbandet. Vatten fanns till hands liksom ett första förband med plåster i Mattes jackficka. Ett första förband för människor och ett för hundar finns alltid med vid träningar. Samt lite kunskaper om hur de skall användas och när. Det ingår i en räddningshundutbildning.
Modji fick ett likadant sök som sin dotter och skötte sig precis lika bra.
Alla hundarna satt uppbundna i kanten av sökområdet och det var knäpp tyst i karantänsområdet! Ailis och Nemos son Sumo satt uppbunden med sin pappa precis som de vuxna hundarna och skötte sig väldigt fint även han! Do as I do! Pappa Nemo är rutinerad och sitter uppbunden lugnt och helt tyst, så då gör sonen Sumo detsamma. Som Aili med Modji då och nu. Man tar efter flocken och eftersom alla de vuxna är vana och trygga i situationen kopierar minstingen Sumo på drygt tre månader deras beteende. Sumo som för övrigt nyligen har besökt Djurgården med sin pappa! Syrran Fanndi har varit inne I Stockholm även hon.Vidgade vyer för nyfikna och positivt inställda valpar! Oj så fort tiden har gått!
Matte städade i stugan och hittade alla kvitton från Djursjukhuset. Sammanräknandet av alla summor blev så trist läsning och gav påminnelser om rädsla och oro och sjuk Aili, att Matte hivade ner allt i en låda. Valde att inte fördjupa sig i eländet utan i stället glädjas åt foton och uppdateringar av skaran av friska, pigga och nyfikna valpar! Med öron som åker lite upp och ner i takt med trötthet och vakenhet och allmän utveckling. Man får inte stirra sig blind på detaljer. Det är helheten som är det viktiga. Vilket inte alla som bedömmer exteriörer alltid verkar komma ihåg. Insidan är viktigast så länge exteriören är funktionsduglig. Tänker Matte. Modji har en lite "gladare" svans än vad alla uppskattar, men attans vilken bra hund det är och några jättebra gener spiller nog över även på barnbarnen hennes.