Lördag.
Husse tog med hundarna på en promenad på förmiddagen och Matte gjorde en angenäm upptäckt! I ett litet fritidshus kan inte alla kläder förvaras inne i stugan, utan lillstugan får fungera som både gäststuga och förråd. Här förvaras finkläderna och ytterkläder som inte används alla årstider. Vinter på sommar och tvärt om, samt lite annat smått och gott. Nu skulle Matte hämta in favoritkjolen, som fått hänga ute på vädring ett dygn och börja klä sig fin för barnbarnets dop. Det var ett stycke att köra och Matte ville ha gott om tid för att slippa stress. Glad i hågen drog Matte igen blixtlåset och tyckte att hon var fin. Gick runt lite och skulle bara snygga till facet så gott det gick samt håret, när Husse och hundarna kom hem och Husse skulle ta över badrummet. Då var Matte tvungen att konstatera att hon måste tänka om helt vad gällde klädseln. Kjolen höll sig ju inte uppe! Hängslen! Var Husses smarta förslag. Bortsett från att det inte finns några hängslen i stugan, så kändes det som ett halvbra förslag. Med en snygg slimmad vit blus över eller under hängslena. Kjolen var helt enkelt vorden för stor! Två storlekar. Typ. Från att ha suttit i midjan och slutat strax under knät, hasade den nu ner över höfterna och blev modernt mittpårumpanlåg och därmed nådde den långt ner mot fotknölarna. Om Matte ville så kunde hon dra av sig kjolen utan att öppna blixtlåset. Kul! Självklart! Men upptäckten kom lite sent inpå avfärd till ett dop i kyrkan.
Ut i lillstugan bar det och in kom Matte med ett par nya alternativ. Favoritkjolen som sparats för den dag den inte skulle vara trång längre satt nu helt perfekt, men valdes bort då ingen bra överdel hittades. En fin, löst sittande klänning fick det bli, med slimmande spetsvirkad långtröja över för att hålla ihop tygmassorna. Nej, Matte är inte supersmal på långa vägar! Men efter år med gåproblem lades några extra kilo till vartefter och de är nu borta. Matte är petig med att hålla sina hundar i ett bra hull utan övervikt och måste väl för skams skull vara lika hård mot sig själv. En förutsättning för att kunna ta sig i och ur små båtar och sitta i skräddarställning i en trång förpik i timmar. Som sistlidna helg. Normalvikt hos både hundar och förare är ett krav för att bli räddningshundförare och normalvikt är ett måste för både hundar och förare för att orka och rent praktiskt kunna ta sig fram i vissa lägen. Med tilltagande ålder hos både hundar och förare tynger estrakilona mer på både hjärta och lungor.
Enligt nyhetsrapporteringen på lördagen lider nu en större del av jordens befolkning av övervikt än av svält. I Lapskfamiljen tänks det en hel del på att äta hälsosamt vad gäller både de två och fyrbenta. Övervikt är ett lika stort problem hos våra husdjur som hos deras ägare. Sämre hälsa och kortare liv kan bli följderna.
Men - efter dopet smakade både tårtan och kakorna alldeles utmärkt! Bara en bit dock och till middagen fick hundarna rester från fredagsmiddagen nerblandade i det uppblötta torrfodret. På helgerna får det vara fest för alla! Så stramas det åt mer i veckorna. Vilket funkar bra i Lapskflocken för närvarande.