En förmiddag med 12 grader kallt, sol och mängder med snö. Eftersom Matte vet att den sändarförsedda varghanen rör sig i närheten och har gett flera positioner 600 meter norrut vid sjön Hovens västra sida , begav sig Matte dit för att eventuellt hitta spår i snön. I går var han tillbaka i den ruta om 10x10 km där den lilla stugan i skogen ligger. Han har utvidgat revirat sedan han fick flickvän och rör sig nu i ett större område, men tycks föredra det område där han tillbringat hela sommaren och tidiga hösten.
Hundarna och kameran fick följa med på skogspromenaden. Vilka fantastiska vyer över den isbelagda sjön, med snötyngda granar längs stränderna, belysta av en lågt stående sol! Solen värmde faktiskt! Det var inte bara det varma skenet från en lågt stående sol som bedrog!
Snön låg väldigt djup och väldigt snart syntes spår av ett stort hunddjur som skuttat fram i snön. Jättesprång upp och nerför slänter. På plan mark en steglängd på upp mot 1 meter. Grenar på 60-70 cm. höjd där snön skakats av när djuret passerat under. Modji nosade och spårade som besatt. Även de andra hundarna nosade intresserat. Matte tog några foton. Så småningom berörde spåren stigen där det fanns spår från en människa som gått i motsatt riktning mot Matte längs med sjön. Men hundspåren försvann hela tiden bort i skogen långa sträckor. Människospåren fortsatte ensamma för att åter förenas som hastigast med hundspåren. Med hundarnas hjälp fann Matte spillning. Färsk sådan. Men för att kunna vara vargspillning var den för ljus, nästan gulbrun delvis. Högen låg inte heller högt placerad. Hundarna var i alla fall mycket intresserade! På en udde ut i sjön syntes en hel del spår från rådjur. De hade gått i strandkanten och letat mat. Även harspår syntes. Rätt som det var försvann spåren från människan och hundspåren. Förmodligen hade människan vänt och gått tillbaka i sina egna spår. Den enda hund Matte kan tänka sig av den storleken i närheten, är Argschäfern. Andra har berättat att den rastas lös vid sjön och att den uppträtt otrevligt mot andra hundar där. Ägaren orkar inte hålla den i koppel. Människospåren var i damstorlek. Med tanke på hur väldigt långt borta hunden rört sig från människan, kändes det mycket obehagligt och Matte blev orolig för att stöta ihop med den. Vargen var Matte däremot inte minsta rädd för att möta. Hundarna hölls kopplade hela tiden och vargar är skygga djur. Argschäfern är INTE skygg! Däremot hundilsken!
Matte hittade den traktorväg där vargens position noterats tidigare i höst. Där var det betydligt enklare att gå än genom den träskmark som gränsar mot sjön på den västra sidan. Snön dolde effektivt vattnet och hindrade det från att frysa. Matte klev åtskilliga gånger ner i blötan och stövlarna blev allt tyngre med sin frusna snö och isbeläggning! Träning med vikter! Pulsandet i djup snö var träning nog för Matte! Landskapet förändras mycket när allt bäddas in i ett djupt snötäcke!
En intressant iakttagelse var att hundarna gick upp med nosarna i vind mot norr, när Matte började gå västerut på traktorvägen. Modji var så intensiv att hon nästan tippade frammåt! Ideligen måste hon rensa näsan genom att fnysa! Då och då drog hundarna mot skogen på den norra sidan av traktorvägen. Intensivt vädrande. När röken från gårdarna på andra sidan skogen började kännas i Mattes näsa, gjordes helt om. Nu fick hundarna det lättare att gå. Även om både Gázzi och Násti hela tiden föredragit att låta Matte spåra och hållit sig bakom. Modji tog däremot gärna på sig rollen som spårmaskin. Men det blev inte så bra. Modji sicksackade över vägen och gjorde avstickare i kopplets längd mot intressanta luktfläckar. Matte som gjort grovjobbet som spårmaskin blev svettig och tyckte att det kändes betydligt varmare ute.
Farten var låg i den djupa snön vilket tillät Matte att njuta av naturen. Traktorvägen skär över en stor mosse och känslan är lite norrländsk bland de knotiga tallarna. Den lågt stående solen kastade ett varmt sken över det snöinpackade landskapet. Sååå vackert! Inte ett enda färskt djurspår syntes, bara igensnöade gamla spårlöpor. Oklart av vad för djur. En och annan häst säkert, eftersom närmaste gård är en hästgård och en stig var snitslad med röda plastband.
Vilken underbar känsla att gå där ensam i skogen med hundarna. En strålande vacker och kall vinterdag!
I stället för att glasera julens pepparkakor som var planerat för dagen. Samt att polera mässingljusstakarna... Jobb som nu inte kommer att bli gjort innan jul. Men Matte ångrar sig inte en sekund! Carpe Diem! Vilket Matte gjorde.
I morgon bitti skall Matte och Násti till Ulltuna i Uppsala för progesteronprov. Snökaos är utlovat.
Denna film fick Matte i dag sig tillsänd av Husse! Titta noga! J
http://www.tackfilm.se/?id=1261466557645RA73
Tillbaka