Modji fyller 11 månader.
Efter en tidig promenad med Husse bort till brevlådorna för att hämta tidningen, fick hundarna slappa en stund framför en morgonbrasa i kaminen efter frukosten.
Klockan nio gick Husse ut för att kärra in ved i vedboden och då fick hundarna följa med ut. Men efter en stund kallade Matte in Modji för lite undervisning! Gårdagens kunskaper testades och "high five" satt klockrent! Duktig Modji! Modji tycktes träningssugen och Matte dristade sig att testa ett nytt, men snarlikt moment. Modji skulle få lära sig att vinka med högertassen. High five gör hon med sin vänstertass mot Mattes högerhand. Vid vinkträningen fungerade inte targetträning riktigt. Dessutom hade ju Modji redan lärt sig att lyfta tassen när Matte höll upp sin hand. Matte tog en godisbit i handen och förde handen snabbt upp och ner framför Modjis högra framben. Direkt började Modji slå mot handen. Klick och godis! Efter ett par gånger blev Modji ivrig och började slå med båda tassarna och skälla. Då hände ingenting. Sedan provade hon igen att slå med bara högertassen och då kom belöningen. Vartefter väntade Matte med att klicka och belöna till dess att Modji viftade med sin högra framtass i luften en gång. Snabbt klick och belöning! Där satt den! Nu förstod Modji och vinkade jättefint med sin högertass! Då provade Matte att be Modji om "high five" med vänstertassen. Det gick som en dans! Hon hade inga som helst problem med att växla beteende med höger och vänstertass. Fem minuter tog det att lära in detta moment. Inne på köksgolvet. Så skyll inte på tidsbrist när ni inte gör något med era hundar!
Hundarna fick vara ute och göra vad de ville i trädgården medan Husse slet med veden och Matte planterade blomlökar. Det innebar att de Lapska kollade hundarna tvärs över vägen när de var ute en stund, försökte skälla på förbipasserande, vilket de inte fick, jagade varandra, försökte ta varandras gamla märgben, åt fågelfrö och annat, kollade in nya grannen som kom över en stund.
När Matte var klar med det nödvändigaste stängdes hundarna in på glasverandan och nyckelknippan "slarvades bort" på gräsmattan. Gázzi skickades på ett uppletande. Nycklarna återfanns väldigt snabbt och därför slarvade Matte bort dem igen! Nu fick Gázzi jobba lite mer. Därefter var det Nástis tur. Nu var nyckelknippan bortslarvad under en nyponbuske vid tomtgränsen. Det blev ganska knepigt för Násti som fick leta en bra stund. Hon slarvade förbi hörnet och genade för långt ifrån. Modji fick ett minisök. Matte gick på beongplattorna ner mot bäcken men vinklade vänster och trampade upp en ruta på 2.5x2,5 meter. Under en ek med rätt mycket fallna löv. Mitt i rutan gömde Matte nyckelknippan under löven. Ett stort kliv ur rutan och stora steg därifrån. Modji hämtades genast och hon följde tätt intill Matte till en början. Matte hade tänkt skicka Modji mot rutan, men så blev det inte. Modji gjorde ett perfekt spårupptag och gick raka vägen ut till rutan! Där nosade hon runt och hittade nästan genast nyckelknippan under löven. Varpå hon överraskade sin Matte med att snyggt och prydligt apportera den nästan ända fram till Matte. Hon släppte den strax framför Mattes fötter. Duktig Modji! En blivande brukshund! Husse var imponerad!
Först klockan två sökte sig familjen in i huset när regnet började falla. En lång dag ute i novembervädret för alla.
Att göra detta minisök tog högst fem minuter även det. Markytan som krävdes för övningen var endast fem kvadratmeter. Ut och träna med era hundar! Det är aldrig för sent att sätta igång! Inte krävs det superfysik av förarna heller! Uppletandet som de vuxna hundarna gjorde, krävde inte heller det några enorma resurser eller kuskaper eller superkondition hos föraren. Endast lite engagement i sina hundar. Att motionera hundarnas hjärnor glöms alldeles för ofta bort!
Lapsk Vallhund är en arbetande ras. En ras där hunden måste kunna lösa problem och arbeta självständigt. När vi är ute och promenerar eller endast tränar lydnad tar vi inte till vara dessa egenskaper hos rasen. Vilket är ett slöseri. Skall dessa egenskper kunna bevaras hos rasen måste vi som äger hundarna använda oss av egenskaperna. Hur skall vi annars veta att de finns kvar när vi planerar avelsarbetet? Testar vi aldrig avelsdjurens kapacitet vad gäller problemlösning, arbetsvilja (motor), uthållighet, självständighet och samarbete kan vi ju inte veta om egenskaperna finns kvar. Det vore sorgligt om vi avlar bort dessa för rasen utmärkande egenskaper.
Man måste inte tävla i bruksgrenarna för att ta tillvara hundarnas arbetsegenskaper. Alla är inte tävlingsmänniskor. Men träna på egen hand, det kan alla göra! Saknar man kunskaper och inspiration så finns det många bra böcker att låta sig inspireras av. Man kan även vända sig till någon hundklubb. Det finns många olika typer av hundklubbar. Alla tillhör inte SBK (Svenska Brukshund Klubben).
Det viktiga är inte att ge sig ut på långa träningspass långt hemifrån. Det viktiga är att göra något litet med sin hund varje dag. Gärna hemma på köksgolvet, på tomten eller på rastningsrundan!
Det gäller för alla hundraser!
Tillbaka
Parku spårtränar