Fredag.
Trickhunden Násste! För inte så länge sedan fick hon titeln: Trick Dog Novice. På fredagen erövrade hon de två följande titlarna: Trick Dog Intermediate och Trick Dog Advanced! Ett stort GRATTIS till både Gátchis Åtså Násste och hennes matte! Mycket snyggt jobbat!
Här kan ni läsa mer om hur man gör för att erövra dessa titlar.
Saxat från hemsidan:
Why is Trick Training Useful?
Teaching tricks establishes a pattern of learning, teaches skills and focus, is a positive method of training, and promotes a bond between canine and human.
Dog trainers tend to train the hardest when working toward a goal— it keeps them motivated, and focused. The process of teaching dog tricks puts into play the foundational concepts and techniques of animal training: operant conditioning, marker training, consistency, timing, and motivation. In teaching tricks, we get to practice these techniques and immediately see the results. Each new trick presents a unique challenge that we can address with creativity and the insight of our previous experience. A Trick Dog title gives trainers this goal, while allowing them to earn their title at their own pace.
Násste fyllde ett år helt nyligen och har tränat på olika tricks samtidigt som hon har tränat många andra saker, som sök, spår, nosework och lydnad. Matte glömde säkert ännu några saker som Násste ägnat sig åt sedan hon lämnade barndomshemmet.
Det finns så oändligt mycket roligt man kan ägna sig åt tillsammans med sin hund och allt måste inte vara tävlingsrelaterat. Alla är inte tävlingsmänniskor, utan finner den största glädjen i att lära sin hund nya saker. För glädjen i samarbetet med hunden och glädjen i att kunna förmedla något som man vill att hunden skall utföra. För glädjen i kommunikationen med sin hund. För glädjen i att kunna höja ribban och låta hunden utvecklas. För Mattes egen del är det nog mer dessa glädjeämmnen i hundlivet som går före just tävlandet. Inlärningen av nya saker och utvecklandet av hunden. SAMARBETET MED HUNDEN. Relationen till hunden och tilliten. VAD man gör är inte så viktigt - däremot ATT MAN GÖR NÅGOT! I synnerhet om man har en hund av en arbetande hundras och Lapsk Vallhund är en arbetande hundras! Obs!
Att tävla lockar inte Matte så mycket. För andra är det just tävlandet som är drivkraften. Men visst har Matte tävlat, om än inte så mycket och inte på länge. Lusten försvann tillsammans med gåförmågan när höfterna tog slut. Med fina proteser och ingen smärta borde väl Matte sikta mot någon tävling med någon hund, men lusten har inte kommit tillbaka tyvärr. Ett dåligt samvete gnager över att inte vara mer aktiv med de egna hundarna och Ailis valpar bör vara mycket tacksamma för att inte Matte föll för att behålla en av dem hemma hos mamma och mormor. De har det mycket bättre med sina nya mattar alla fyra!!!
De två egna Lapsktanterna njöt under fredagen av en temperatur som var mer uthärdlig för både fyr- och tvåbenta varelser, än den värmebölja som inaktiverat flocken en tid. Dock har det tränats som vanligt, men anpassat. Matte hade ett ärende till grannhuset och längs den korta raksträckan fick Modji följa med och tränade fritt följ och flera rallymoment. Grannens infart är perfekt för den typen av träning! Lång, bred och exemplariskt grusad! Modji skötte sig mycket fint! Även Aili som var tyst publik från andra sidan av staketet.
Aili fäller päls och är den första av familjens totalt fyra Lapska i fyra generationer som verkligen uppskattar att bli urkammad/borstad! Hon ställer sig frivilligt som en staty och till med när Matte använder furminatorn står hon helt stilla! Den hatades av hennes mormor Násti och mormors mor Gázzi! Ailsi mamma Modji gillar inte furminatorn. Hon uppskattar inte dubbelkammen. Hon är den av dem alla som har den absolut tjockaste pälsen. Den enda soom aldrig tokfäller allt på en gång utan byter ut pälsen lite mer vartefter den nya kommer och hon ser aldrig urfälld ut. Så var det även innan den olyckliga kastreringen i samband med Ailis och hennes syskons födelse. På fredagen borstade Matte ur ytterligare päls från Aili och testar nu att lägga den runt den rosenflockelplanta som sniglarna riktat in sig på. Fårull sägs fungera mot både rådjur och sniglar och Matte är tveksam till huruvida en snigel nu kommer att fullfölja attacken mot rosenflockeln som kämpat i baklut länge. Man måste i alla fall försöka!
I kvällningen tog Matte en kort men energisk powerwalk med hundarna och därefter fick de leta igenom hela den nyklippta gräsmattan med diverse träd och buskar samt odlingslådor efter en liten näve torrt hundfoder, mycket väl utspitt över hela ytan. De jobbade intensivt med god fart tillsammans och på anmärkningsvärt kort tid kom de överens om att området var väl genomsökt och inga fler fynd fanns att göra.