Söndag.
Det känns som att varenda dag är en väntan på att det skall bli kväll, med därtill hörande sjunkande temperatur. På söndagen var det trettio grader i Lapskreviret och lika varmt i stugan. På morgonen går Matte upp tidigt och vädrar ur hela huset, en trälåda med plåttak på sjuttiotvå kvadratmeter. Sedan stänger Matte till och drar ner solskyddsgardiner för att i görligaste mån bevara lite svalka under så stor del av dagen som möjligt. I takt med att skuggan försvinner på husets framsida stiger temperaturen obevekligt inne i huset. Matte hann få en del gjort på förmiddagen, inkluderande nerpetande av återstående sommarblommor i lådor och urnor. Något som fick vänta när det bara regnade en period och sedan sköts upp ytterligare när Matte fick en muskelbristning i knävecket. Hundarna höll sig i skuggan i viloläge. Även om Ailis viloläge inkluderade övervakning av bäcken, där hon tagit över snokkontrolluppgiften från sin mor.
I takt med stigande temperatur dök några få välkomna moln upp, som jagades på flykten av den likaså välkomna brisen. En silverduk har spänts upp mot väster i kombination med det stora parasollet,för att skapa en möjlighet till mer skugga kring uteplatsen. Modji låg under bordet och Aili strax intill. Hundarnas kyltäcken kom på och Matte ställde sig en stund med Modji i den lilla badbaljan för nerkylning.
När solen lämnat Lapskreviret strösslade Matte lite smått torrfoder från en provpåse med valpfoder på gräsmatan, för Modji och Aili att leta rätt på. Lite anpassad fysisk aktivitet och lite nosarbete/hjärngympa när temperaturen sjunkit till tjugo grader. Husse gick sedan en kort skogspromenad med Aili. Svalare än så blev det inte innan läggdags och i sovrummet var det ännu tjugosju grader när flocken gjorde kväll. Trots korsdrag och fläktar hela kvällen.