På lördagen lämnade Matte hemmet och hjälpte sonen att få hem plantor och blomlådor, samt jordsäckar, för att få fint på balkongen i den nya lägenheten. Utan bil en omöjlighet. Men varför ha bil när man bor fem minuter från tunnelbanan med tjugo minuters resväg till Fridhemsplan och samtidigt fem minuter från en badplats i Mälaren? Med ljudet från båtmotorer och fågelsång på balkongen och vattenglitter mellan träden när löven faller. Husse ägnade sig åt plattsättning, viket var ett slitsamt göra när plattorna är de gamla återanvända på 50X50 cm. Finns ej längre då de är för tunga. Men dessa låg på gången fram till huset och får nu bli altan i stället. Hundarna slappade i skuggan eller inne hela dagen.
Söndagen blev en siestadag. Det var varmt och både Husse och Matte måste låta sina hårt arbetande kroppar vila från stenbärande, plattsättande och almänt trädgårdsarbete. Husse klippte gräset med motorgräsklipparen och Matte planterade kompletteringsblommor till de lådor där Penséerna nu gått ut.
När solen började täckas av skyar mot kvällningen, tog Husse och Matte med sig hundarna till Hakungekrossen, för att låta dem springa fritt på de stora ytorna. Detta älskar alla de tre hundarna! Husse blev kvar vid bilen och sökte orsaken till konstiga ljud som uppstått efter körning på en traktorväg.
Matte och hundarna vandrade iväg i bergtäkten och hundarna tog för sig i den lägre temperaturen. De sträckte ut i vägvinnande trav och rörde sig likt en vargflock från den ena intressanta luktfläcken till den andra. Här trivs harar konstigt nog och på vissa fläckar stannade hundarna och åt harpluttar. Vad nu harar kan finna attraktivt på stora och ödsliga grusytor? Men där hundarna åt pluttar var marken aningen uppluckrad och mer lerig. Något mineral de söker kanske. Matte njöt av åsynen av sina tre Lapska, som med mycket påskjut och driv i steget flöt fram snabbt i flock! Mäktigt med de höga bergstupen i bakgrunden! Den här farten håller aldrig hundar i en utställningsring! Lite fjöligt småtravande säger inte mycket om hundens rörelser i det fria och hur ändamålsenligt en arbetande hundras kan röra sig. När rörelserna skall bedömas skall de bedömas när hunden springer fritt och i bättre fart än vad det blir i en liten ring. Om det skall bli helt korekt. Vilket naturligtvis är en omöjlighet. Men så är inte rörelserna prio ett för alla domare heller. Det är av någon outgrundlig anledning viktigare med ögonfärger och svansar för en del. Vad nu det har med god brukbarhet att göra.
Efter en dryg halvtimme i effektiv flytande trav med korta stopp, ansåg hundarna att de var rätt nöjda och saktade ner. Ville väl kanske hem till en väntande middag? Så då for famijen hem till stugan och en sen middag, som intogs i stugan för första gången på länge. Väderomslag är på gång.