Söndag.
Sex minusgrader var det ute på morgonen och femton plusgrader i stugan. Vinterväder utan isolerande snötäcke. Matte har förberett med granris kring känsliga växter, men lite snöisolering skulle sitta fint. Även för många djur i skogen som nu inte kan boa in sig i snögropar och grottor, gräva gropar i den hårdfrusna marken. Vattnet fryser och ingen snö finns att slicka i sig. Här i området går alltför många katter som lämnats åt sitt öde och i det lilla frostlagret i vägkanten syntes kattspår av ministorlek. Ett flertal katter har Matte lyckats hitta hem till under åren, men nya tillkommer. En äldre dam som sålde stugan och flyttade ner i samhället fick på fullt allvar rådet att lämna katten! Som en självklarhet! Många har lämnat kvar katterna när de sålt huset och räknat med att den nye ägaren tar över ansvaret!? Eller så har man katt vid beöken i helgerna och så får katten klara sig själv kring stugan med en stor skål torrfoder till nästa helg. Damen som flyttade ner för några år sedan tog med katten och gav den en chans att bli lägenhetskatt. Men det fungerade inte, varför katten fick somna in. En gammal förnuftig hundägare som såg till djurets bästa, när det rörde sig om en katt som var van att få gå ut och in som den ville. Men nog sörjde hon och ensamt kändes det! Hon visste dock att hon gjort rätt. Samvetet var gott och hon visste var katten befann sig.
Sex minusgrader blev fyra och vinden tilltog. Kyleffekten var påtaglig. Även här mot ostkusten märktes Coras ankomst! Hundarna hade fått en morgonpromenad och Matte tog senare en sväng med hundarna och höll farten uppe för både motion och värme. Vinden bet i ansiktet. Hundarna valde att gå in i stugan, hellre än att stanna kvar ute på tomten. Luftfuktigheten har varit hög med höga flöden i bäcken och regnande och grannens gräsmatta är som skumgummi! Kyleffekten blir etter värre av fukten.
Sex minusgrader, fuktig luft och stark vind är kallare än man tänker sig. Men inte så kallt som Ailibrorsan Runne och hans familj har det längs i norr. Även om luften är torr och vinden stilla. Det var tjugosex minusgrader när valpen Hálle rastades i Kautokeino, pappa Runne ser rätt oberörd ut på fotot och det är samma temperatur på USA:s ostkust där det i D.N. i dag beskrivs som "extremväder" och orsakar dödsfall. Hur man upplever en och samma sak varierar med tidigare erfarenheter. Allt är ju relativt det man är van vid. När Matte en julhelg strax norr om Stockholm upplevde trettiofem minusgrader och elskåpet small som en bomb av överbelastning i grannskapet för trettio år sedan ungefär, ansågs det vara väldigt kallt så klart! Men ingen nämnde ordet "extremkyla". Backen med julmust i glasflaskor frös sönder där den stod på trappsteget innanför köksdörren. Det låg snö på insidan av dörren i huset från 1700-talet. Vattnet frös och inte var det så konstigt. Ordet "extrem" fanns nog inte när Matte var yngre. Särskilt inte när det gällde väder. Man bet ihop och tog det som det kom. Tö blev det ju förr eller senare.
Det är lite väl mycket nuförtiden som betraktas som extremt kan Matte tycka. Extremt kallt, varmt och torrt. Eller så är det mesta sjukt. "Sjukt bra!" ? Nu når influensan sin kulmen, stod det även i dagens tidning. Då blir det sjukt tyvärr. Om man inte är vaccinerad.
Nej, nu får det vara färdiggaggat för i dag. Ute skiner solen!