Onsdagen blev en omväxlande dag för hundarna. Matte promenerade till den närmsta av de tre omgivande insjöarna, vilket betyder 500 m. hemifrån. Där passade Matte på att låta hundarna roa sig en kylslagen dag mitt i veckan. Ingen större risk att störa någon alltså. Fler och fler är i sina stugor nu under sommarhalvåret och badandet har börjat.
Hundarna fick vara lösa på klipporna och längs strandlinjen, bort mot den lilla sandstranden. Matte inbillar sig att detta att springa lös i mycket kuperad terräng är bra för Nástis tillvänjning, för att klara livet med bara ett öga. På ett ställe finns som en rad med stenar ut i vattnet och hällar under vattnet. Násti visade att hon klarade väldigt bra att hoppa ut på den första stenen och sedan fortsätta längre ut. Matte kastade godisbitar och båda hundarna fick söka dem under vattenytan. Násti klarade sig precis lika bra som Mojdi och föreföll inte ha några problem med avståndsbedömninen när hon skulle hoppa på stenarna. En miss skulle bara betyda lite väta och inget hårt fall. Modji simmade gärna efter några kastade pinnar och även Násti var i och simmade vid ett tillfälle. Hon sträckte sig efter pinnen och gled sakta ner i vattnet. Mer bada blev det borta vid sandstranden. Lekfullheten sitter i och båda uppskattade mycket att få bada, även om Modji är den som mer än gärna rusar ut i vattnet och väntar på en kastad pinne, simmande ett gott stycke ut. Avlämnandet är uselt! Hon kastar pinnen mot stranden, tvärvänder och rusar ut och simmar i väntan på ett nytt kast. Här har Matte misslyckats hittills. En alldeles för hög arbetstemperatur och en väldigt simglad hund. Men hon har ju kul! Násti hämtade också pinnar, men föredrog att ha bottenkontakt.
De Lapskas pälsar är fantastiska. Några ruskningar och lite torkning på gräset, så är de torra och fina. Familjens hundar shamponeras endast vid de sällsynta tillfällen då de grisat ner sig med annat än vanlig smuts. Den rasar nämligen av själv.
På kvällen tränade familjen på Hakungekrossen. Fyra ekipage startade lite tidigare än vanligt och fick en mycket bra träning, trots stundande helg. Matte planerade Nástis sök mycket noga utifrån att hon skulle få söka fritt med så små risker som möjligt för skador. Sökområdet var relativt litet, mellan en massa maskiner. Farten borde inte bli vansinneshög. Tre figuranter placerades ut på ett sådant sätt att inga vassa föremål skulle kunna springas på, men inte helt öppet. En satt ovanför en hög trapp, en i en mörk tunnel och en bakom diverse "skrot" med tydliga och icke vassa kanter. Området är synnerligen bekant för Násti. Planen funkade och en taggad Násti satte fart och fyndade och markerade sina tre figgar utan några problem. Men nog tyckte hon att hon ville springa mer och fortare, så hon drog några extra repor i utkanten av området, för att få upp farten lite bättre! Upp på en grushög bar det också.
Modji fick ett frisök även hon och det var Husse som gick med henne och Matte var figurant. Husse var nöjd. Hundarna bryr sig inte om vem som är deras förare. De sköter sitt jobb oavsett vem som sätter dem i arbete. Känd som okänd.
Nástisonen Lime var med och tränade och han skötte sig lika bra som morsan och syrran. Duktig kille!
Avslutningsvis gömde sig Hussse högt uppe på en grushög och varje hund fick köra ett skick i vind från långt håll. Att rusa upp på en stor grushög verkar vara något som de flesta hundar uppskattar mycket. Bra muskelträning är det! Alla fyra hundarna skötte sig jättebra och markeringarna var det inget fel på. Matte passade på att köra lite rallylydnad med Modji under transporten tillbaka. Momenten satt som en smäck!
En dag full med aktiviteter för hundarna avslutades med en sen middag för deras förare på Brottbygrillen. Tack för bra träning! Hundarna fick middag när de kom hem.