Fredag.
Aili är fortsatt intresserad av parning. Hon försökte förföra fästmannen även denna morgon, när hundarna morgonpromenerat och ätit frukost. Men så är det den där förbenade vattensorken, som börjat gräva nya gångar längs gångvägen in till huset tydligen! Den intresserar även Aili. Bäcken har legat uttorkad i sommar och nu forsar vattnet fram! I och kring den är djurlivet understundom rätt rikt! Här trivs snokar, grodor, paddor och så den där vattensorken som funnits här i alla år. Matte har sett den springa över gräsmattan. Kanske inte samma individ, men någon har ständigt bott i hålet på kanten mellan bäcken och den stora plåttrumman under ingången till stugan! Det är inte att förvänta sig att alla är vana vid att ha en forsande bäck på sin tomt, några få meter framför ytterdörren, så detta är naturligtvis väldigt intressant för Äijä! På bara några få dagar har den tomma bäckfåran fyllts med vatten i detta dagliga regnande. På ett dygn kom det sextio millimeter!
På fredagen hade alla olika väderrapporter som Husse och Matte kollat utlovat växlande molnighet med solglimtar. Det lät lovande och dagen var planerad att tillbringas vid torpet för diverse småarbeten, samt fritt spring för de tre Lapska. Vid niotiden tittade solen fram i en extremt snabb glimt! För att omedelbart försvinna bakom moln av växlande karaktär i hela gråskalan. Grått och mulet förblev det sedan hela dagen, med några regnstänk även denna dag. Så solglimt och växlande molnighet var väl ingen lögn. En sanning med modifikation dock.
De tre Lapska trivs fint ihop och skrotade omkring var för sig en hel del på den stora skogstomten. Hundarna har alltid reflexhalsband på sig när de är här, för att synas i vegetationen, så att Matte slipper ropa på dem för att kolla var de är i tid och otid. Vid några tillfällen ville Aili ha pojkvännen för sig själv och då fick Modji vara inne i stugvärmen ett tag. Under dagen blev det en hel del spring och lek i full fart i sydvästsluttningen! Modji måste få ha lite roligt även hon, så då fick Aili hålla sig inne i stugan och ta det lugnt ett tag. Det vore ju trist om pojkvännen tröttnade på hennes periodvis ihärdiga uppvaktning.
På sena eftermiddagen började regnet småskvätta igen och då fick det räcka med skogsspring för denna gången för hundarna. På väg hem gjordes ett stopp vid den lilla butiken längs vägen. Den väg som leder mellan familjens båda små stugor är kort och leder genom landsbygd utan en enda rondell! Utan något enda trafikljus! Ingen motorväg. Bara gårdar och röda stugor, skog och Östersjöns strandlinje. På en av gårdarna finns en sjävbetjäningsbutik för mjölk i medförd flaska från en automat! Korna som procucerat mjölken går i hagarna runt om. Detta bara fyra-fem mil norr om Stockholm.
På fastigheten snett över vägen lades det tak ännu. Hundarna fick komma in och ta det lugnt en stund i väntan på sin middag. Skymningen började falla, slamrandet hos grannen upphörde, Lapskflocken hade ätit sin middag. Nu tog Matte med sig Aili och Äijä ut på tomten för lite privatliv, då det förefaller vara gynnsamt för reproduktioen när det gäller detta par. Aili var på och lyckades förföra sin kille. När det nästan var helt mörkt tyckte sig Matte se den ljusa undersidan av en svans röra sig rytmiskt bakom en rhododendronbuske, i det svaga skenet framför ytterdörren. När hänget upphört rusade båda uppför yttertrappen för godisbelöning i köket! Modji hängde på och nu fick det räcka med utomhusvistelse för denna dag. Många timmar i gråväder blev det och hundarna får leva sitt liv relativt fritt med varandra. Vilket de förefaller nöjda med. Kvällen tillbringades sedan som vanligt framför brasan och Matte somnade som vanligt vid teven och missade slutet på en kriminalare.