Tisdag.
Som Matte skrev på tisdagsmorgonen så var det totalt kaos i trafiken på grund av det myckna snöandet. En turisbuss med trettio personer välte i diket utanför Norrtälje. Ingen skadades som tur var. På sociala medier och i lokalradion varnades det för timslånga köer där lastbilar gått i stå och stoppat upp trafiken. På E18 Norrtäljevägen var det tvärstopp. När bärgningsbilen, backande många kilometer, äntligen efter många timmar fick bort en krockad lastbil mella vajerräcken, så kunde bilen inte köra vidare på grund av halkan. Vägbanan var slipad till is. På E4 Uppsalavägen var det samma sak. Lastbilar kom inte av motorvägen i ett motlut vid Rosersbergs industriområde. Det var isgata och all trafik stoppades i timmar.
Matte tog med hundarna på promenad i området. En timme efter det att vägarna i området plogats var de åter igensnöade. Matte hann inte så långt hemifrån innan första foten slant, när lössnön släppte från isgatan under. Matte återfick balansen och gick vidare längst ut på vägkanten. Så slant en fot igen, trots rejäla kängor med spikar i sulorna. Matte vände om och gick hem. Plogen hade slipat upp den underliggande isgatan och så föll ny lätt snö och dolde isen. Det var säkrast hemma på tomten. Matte skottade vidare och Husse körde snöslungan. Aili drog sig tillbaka i sin korg i uterummet och Dima höll koll på Matte och Husse och roade sig med att gräva upp en rabatt.
Dima har nu varit en del av flocken i ett helt år. Han flyttade in för att han stressades i den miljö han bodde i och för att han visade sig vara fel hund i den flock han befann sig i. Dima var ingen problemhund. Det är inte lätt att veta vad man fått när man tingat en valp av okänd härkomst. Dima mådde bra med boende i ett fritidshus men hans permanentboende var i en lägenhet med mycket folk och rörelse nära inpå. Där stressades han och hade svårt att koppla av. Tanken väcktes att Dima behövde få ett nytt hem. Han skulle nog må bättre någon annan stans än i den flock och det revir som blivit hans. Så blev det också. Han fanns sig tillrätta snabbt och nu efter ett år kan Matte se att han har landat helt och hållet och han har mognat som tvååring. Han är trygg i sig själv nu.
Dima var den andra omplaceringen som Matte tagit över som ung. Den första Lapska Vallhunden Gázzi hamnade hos Matte och hennes två Husky/Schäferdamer, då hon inte fungerade i den flock där hon fötts och blivit kvar. Gázzi var produkten av en importerad vuxen tik och en inmönstrad hanhund från renskötseln. Hon visade att hon behövde ett nytt hem vid fem månaders ålder, då hon och hennes mamma inte kom överens. Gázzi var en hund med åsikter och egen vilja och vid nio månaders ålder var det definitivt en tik för mycket i flocken. Tonårsdöttrar är inte alltid lätta att tas med. Gázzi sökte en ny flock. Matte sökte en ny hund att utbilda till räddningshund. Gázzi beskrevs som en hund som kunde passa. Mycket energi, stor motor, mycket självständig och mycket vilja. Gázzi verkade vara en typ av hund som skulle passa Matte och det stämde bra. Nio månader gammal flyttade hon in till Husky/Schäferdamerna och nu var det ingen som vek undan för Gázzi längre. Hon fick ramar och regler och ett jobb. Gázzi kom att bli den första i rasen som blev certifierad Tjänstehund Räddning i Sverige.
Gázzi hade blivit ett problem i sin originalflock. I Mattes flock kom Gázzi i räddningssökträning direkt när hon flyttade in. Hennes energi kanaliserades och hon fick somna naturligt trött på kvällarna. Hon var van att dra till skogs med mor sin och att sätta sig på tvärs. Nu var det slut med det. Först vid två års ålder började Gázzi inse att man kunde samarbeta med Matte på söken. En hund som inte var lätt på något sätt - men hon var väl värd att vänta på. En mycket bra hund. Hon fick en valpkull och dottern Násti blev kvar hemma.
Att en hund söker ett nytt hem som tonåring eller vuxen innebär inte nödvändigtvis att hunden är en problemhund. Väldigt ofta är det relationen med ägaren som är problemet. Man har inte förstått vad som rymmer sig i olika raser och vad det innebär att vara hundägare. Ibland lever hunden i en miljö som är olämplig för just den hunden eller för hund i största allmänhet. Den behöver en annan och för hundar bättre anpassad livsmiljö eller livssituation. Mindre stoj, mindre ensamhet, mer sysselsättning. Alla är individer med olika behov.
En hund som inte trivs och inte mår bra visar oftast det på något sätt. Den blir betraktad som ett problem där den befinner sig. I en annan miljö och hos en annan människa kan den blomma ut och visa sitt rätta jag. Det är starkt och osjälviskt att fatta ett beslut om omplacering av en hund. Att inse att man själv inte kan göra hunden så lycklig och välmående som den har potential att vara i en annan flock och i en annan miljö med ett annat liv. En ny ägare. Det är lätt att känna att man misslyckats. Alla hundar passar inte överallt och alla passar inte att vara hundägare.
Matte vill rikta ett tack till Dimas första svenska matte som valde att avstå Dima. Hon gjorde allt rätt för honom när han blev hennes, fyra månader gammal. Dima flyttade in hos Aili kort efter ettårsdagen, som en harmonisk och vänlig hund full av kärlek och energi, i behov av stora ytor och meningsfull sysselsättning
Matte vill slå ett slag för att ta hand om en omplcering. En vuxen hund, som alternativ till att köpa en valp. Det blir inte sällan väldigt bra!
Denna bild såg Dimas första matte och vem faller inte då.... Han hade just fått namnet Vnuchhok, han var två månader gammal och hade hittats under en bil i Volgograd i södra Ryssland. Att denne lille kille innehöll så mycket energi och så stort rörelsebehov syntes inte utanpå. För Matte var det betydligt enklare att se vem killen var vid ett års ålder.
Hans första matte gav honom namnet Colin att föra in i hans ryska pass.
Han fick sedan heta Dima, då han lystrade bättre till det namnet. Han valde själv! Kärt barn har många namn!
