Onsdag.
Ännu en onsdagkväll bjöds träningsgruppen på ett nytt träningsområde! Vilken oerhörd lyx! Det är alltid lika roligt att hamna i situationer där man inte har en aning om vilka möjligheter som finns för att gömma undan sina kompisar! Eller försöka försvinna själv för att göra det så svårt som möjligt för träningskompisarna och deras hundar. Med hänsyn tagen till individens nivå och behov i träningen naturligtvis.
Träningsgruppen träffades på MAX på Lidingö för vidare färd längst ut på ön. Bilturen slutade vid en utrymd, mycket charmig och fullt utrustad, liten stuga. Som fram till nyligen använts som boende för några flyktingar. Här bands alla hundar upp tillsammans i ett rum och tränade denna kväll gjorde fem Lapska Vallhundar (två tikar, två hanar och en valp), en Labbekille och en löpande Springertik. Sju hundar tillsammans i ett litet rum. Tre vuxna hanar och en löptik dessutom. Sumo, fem månader gammal tränade passivitet tillsammans med sin pappa Nemo, mamma Aili och mormor Modji. Bra förhållanden för valpträning av mycket således. Inte bara sök och passivitet, utan även trygghet och förtroende. En väl sammansvetsad träningsgrupp som träffas varje vecka lär valpen oerhört mycket om livet med andra hundar och människor utanför den egna flocken och det egna reviret. Valpen lär sig om den utvidgade flocken och det utvidgade reviret. Även om att bilda tillfällig flock. Det är inte ovanligt att tillfälliga besökare ansluter för studiebesök. Oftast utan hund, men vid enstaka tillfällen när gruppen inte är fulltalig, kan någon komma och vikariera.
Många frågar hur man lär hundarna att sitta uppbundna tysta och lugna. Att gruppen i sig utstrålar lugn och harmoni är en förutsättning när någon ny medlem anslutit. De egna hundarna har varit med sedan de var mycket unga och då tillsammans med sin mamma vilket naturligtvis gjort anpassningen självklar. Som flockdjur gör man som flocken helt enkelt och är man valp och närvarar med mamma och mormor är det enkelt att göra likadant.
Labbekillen Mick är sist in och yngst bland de vuxna hundarna. Vid knappa ett års ålder lärde han sig flockens regler, genom att hans matte satt hos honom för trygghet i stället för att vara figurant åt övriga hundar. Senare ersattes hon av någon annan i gruppen som fanns hos de uppbundna hundarna, som trygghet för alla när flocken skulle utvidgas. Om en ovan nykomling piper lite, lugnas den och tystnad måste belönas OMEDELBART! Flockdjur gör oftast som varandra och de brukar mycket snart känna sig trygga i sin utvidgade flock och de vet att förr eller senare blir det deras tur att få gå iväg och göra något roligt! Goda relationer, trygghet och förtroende är grunden för allt man vill göra med sin hund. Utan detta kan det vara svårt att få till det. En god relation till den egna hunden, där den litar fullt ut på sin ägare är en förutsättning för trygghet. Inneboende trygghet.
När träningsgruppen samlas för träning förekommer det ofta att träningen är ett rollspel. I synnerhet när någon hittat ett nytt träningsområde och övriga är okunniga om hur området ser ut och detaljerna. Kvällens uppgifter krävde pannlampa, då ingen belysning fanns. Den här kvällen fick gruppen information om att grannar sett några personer som polisen sökt efter, runt ett par tomma stugor på var sin sida om en liten vägstump. Stora trädgårdar omgav stugorna och några bilar fanns parkerade här. Nu var det träningsgruppens uppgift att hjälpa till att lokalisera eventuella människor som gömde sig på platsen. Ett och ett fick ekipagen först söka igenom enplansbostaden där hundarna var uppbundna. Aili fyndade en person inklämd i skåpet under diskbänken och ännu en person i ett hörn bakom en uppställd dörr, i rummet intill det rum där hundarna befann sig "i karantän" bakom stängda dörrar.
Klicka för större bilder.
Efter att ha fått vara uppbunden en stund var det åter dags för Aili att gå ut och jobba och nu var det verkligen ut! De eftersökta hade nu setts vid grannhuset snett över vägen och man måste smyga! Man riskerade att bli överfallen av de eftersökta och inga lampor fick användas och hunden måste vara tyst! Välbehållna kom Matte och Aili fram till det lilla tvåvåningshuset och här fick bara hunden gå in. Aili sökte fint och tyst av hela undervåningen innan hon i god fart sprang uppför trappen. Matte stod utanför med dörren på glänt tillsammans med "insatschefen" och spelade med! Aili jobbade ensam i mörkret i övervåningen och rätt som det var hördes en skallmarkering. Matte fick då tillåtelse att gå upp till sin hund med "insatschefen" som säkrare med "dragen pistol" gående tätt intill. Innan dörren till kattvinden där Aili markerade öppnades, intog Matte med säkrare en hukande ställning när Aili släpptes in och med ens tog rollspelet slut och Aili belönades rikligt med skinkpastej ur tub för väl utfört arbete!
På tillbakavägen till gruppen fick Matte och Aili ett nytt uppdrag och rollspelet tog fart igen! Nu skulle Aili söka av källaren och här fick hon snabbt vittring och skallmarkerade en dörr. Matte öppnade dörren till ett litet utrymme som visade sig vara tomt. Aili insåg sitt misstag och gjorde helt om och hittade vittringskällan genom att resolut trycka upp den dörr hon haft strax bakom rumpan. Här satt nästa person som var eftersökt. Vittringen hade sipprat ut genom dörren som inte varit helt igendragen uppenbarligen och vittringen drog iväg ut mot motstående dörr. Vilket är rätt vanligt. Aili var glad att Husse var hittad och rollspelet tog åter slut.
På samma sätt som Aili fick samtliga vuxna hundar lösa olika uppgifter i två omgångar var. Vila - jobba, vila - jobba. Mycket nyttigt! Lillkillen Sumo skötte sig fantastiskt fint när han löste sin uppgift som bestod i att hitta en person i hörnet bakom den uppställda dörren i mörker. Man lägger bara ut en figurant åt gången åt en nybörjare för att vittringarna inte skall slå i varandra. För Sumo var den viktigaste träningen den här kvällen just att vara passiv. Uppbunden i grupp med andra hundar och utan sin matte ständigt närvarande.
Tack så väldigt mycket för ännu en rolig och givande träningskväll på ett nytt område!
