På tisdagen fick hundarna hänga med ner till centrum, när Matte skulle besöka sjukgymnasten. Tanken var att gå på promenad nere i samhället, men vid åsynen av de isigt kullriga trottoarerna bangade Matte ur. Spikskorna stod kvar hemma i hallen. Arma de rörelsebegränsade människor som syntes kämpa sig över torget! Krampaktigt klamrande sig fast vid sina rollatorer och förflyttande fötterna med mysteg. Samvetet kontra hundarna var inte alltför dåligt, då Matte innan avfärd hunnit gå "Nilssonrundan" uppe i skogen med dem. Efter hemkomsten fick hundarna även en rastningspromenad innan kvällens träning.
Tisdagkvällens träning skedde på en inhägnad tomt med "diverse bråte" i Vargmötet (industriområde) i Vallentuna. Nástisonen Lime med husse närvarade bland andra. Förhoppningen är att en kurs startar vid lämplig tidpunkt för Lime att pröva in. Han är för ung för den kurs som drar igång nu, efter förra veckans informationsmöte. Intresset för att utbilda en räddningshund förefaller vara stort, då ett femtiotal personer närvarade vid informationsmötet.
Gázzi var som vanligt väldigt arbetssugen och tog sig an sin sökuppgift med stor energi. Tre figuranter var utlagda inne i den halvöppna hallen. Gázzi fick vittring överallt och hade lite svårt för att bestämma sig för i vilken del av byggnaden hon skulle börja. Hon for omkring och skällde i full galopp. Som i sin ungdoms dagar. Det var meningslöst för Matte att försöka tysta ner och staga upp sin taggade hund, som inte hade hört något. Matte bryr sig inte så mycket om sådana petitesser, när det gäller en gammal hund som inte vill sluta jobba och som jobbar med stor glädje. Längst bort i ett hörn hittade Gázzi sin första figge. Skällde, åt lite torkad fisk och for sedan iväg för att lokalisera nästa figge. Figge nummer två hittade hon strax efter ingången, uppe på en stor maskin. Den hade Gázzi sprungit förbi när hon startade sitt sök. Farten var för hög! Figge nummer tre låg knepigt gömd i det stora och djupa släpet till en dumper. Vittringen steg upp och föll ner långt därifrån. Mot en lång rad med containrar. Gázzi visade prov på stor uthållighet i arbete trots sin ålder, när hon envist jobbade sig in i och ut ur vittringsfältet. Hon jobbade på länge och väl utan att kunna spika legan exakt. Enligt henne låg det klart mest vittring mot containrarna och där markerade Gázzi ett flertal gånger. När Matte begränsade sökområdet genom att koppla Gázzi och gå runt dumpern på lite olika avstånd, kunde Gázzi till slut lösa uppgiften. Mycket bra jobbat på en riktigt svår lega!
Násti fick två figuranter. En uppe på maskinen vid ingången och den andra låg i släpet till dumpern. Även Násti ville placera vittringskällan inne i eller uppe på containrarna. Det var otvetydigt så att det var där som den mesta vittringen placerade sig. Men även Násti lokaliserade till slut legan inne i dumpersläpet. Bra markering! Under hela Nástis sök hade Matte gjort sitt bästa för att störa både Násti och hennes förare/Husse. Matte hittade en kort järnstång och med den förde Matte så mycket oväsen på olika sätt att hörapparaten tjöt i protest.... Varken Násti eller Husse lät sig störas. Inte ens när Matte kastade järnstången på golvet framför den arbetande Násti, lät hon sig störas. Proffsigt jobbat av en räddningshund. Kanske kan vara något att träna på även i andra "grenar"? Någon som stör på en agilityplan/lydnadsplan genom att kuta omkring och föra oväsen? Fokus på uppgiften! I alla lägen!
Modji skulle just påbörja sitt sök med två figuranter gömda inne i hallen, när en kille kom infarande med en stor lastmaskin och började flytta om en massa saker! Gilla läget! Som så ofta. Ett nytt sökområde togs i anspråk utanför hallen och där gömde sig två personer. Modji fick jobba ordentligt bland de snöhöljda staplarna med rör, betongskrot, slangar och diverse annat som inte syntes under snön. Modji tog sig fram utan problem och markerade så småningom längst nere i det bortre hörnet. Det tog lite tid för Matte att leta sig fram och Modji vägledde fint med sitt ihållande skällande! Tackar! Modji belönades av figgen och stack sedan vidare. Hon visade på att någon låg högt uppe på en ställning med plaströr, vilken Matte tyckte verkade orimlig för någon att bestiga. Modji skällde inte, bara pekade med nosen. Men så fick hon tag i vittringen och skallmarkerade mot ett stycke upprättstående vägtrumma. Däri stod Husse i givakt! Han kommenderades "lediga" och hjälptes ut.
Lime fick denna kväll ge sig lite till tåls och fick komma ut och "jobba" först när några hundar redan varit ute och sökt. Han väntade tyst och snällt i sin bil. Två figuranter var gömda i varsin ände av den stora hallen. Vittringarna skulle inte kunna slå ihop och förvirra lillkillen. Viktigt! Lime kom in med sin husse och släpptes lös. Inga kommandon eller tecken på att något förväntades av honom. Viktigt även detta! Allt är på lek. Alltså kan inget misslyckas. Lime visade tydligt att han nu har en positiv förväntan på att något roligt väntar. Han kopplade på näsan från början och sökte vittring. Han sökte vidare när han fått en aning av en vittring och fann Matte intryckt mot en vägg, bakom en stor tank. Duktig kille! Som belöning fick han ha dragkamp med Matte. Limes husse vandrade sedan vidare i området och rätt som det var visade Lime att han fått vittring av ytterligare en figurant. Han jobbade vidare på den vittringen och fann nästa figge under dumpern åt motsatta väggen till. Lime vill verkligen hitta de människor han får vittring från och han ger sig inte! Bra förutsättningar med andra ord.
ONSDAG
Matte måste iväg tidigt på ett möte och hann bara ta med hundarna på en kort morgonrastning dessförinnan. När Matte kom hem på eftermiddagen hanns en kort skogsrunda (Nilssonrundan) med innan skymningen började falla. Hundarna fick sedan vara på tomten ett tag när Matte "tvättade" småmattor och fårskinn genom att gnida in dem i snö och skaka. Gammalt och effektivt knep, då snön binder damm. I ett utkylt hus kunde hundarna sedan slå sig till ro framför kaminen, på en uppfräschad, handknuten, ryamatta. En matta de känner igen dofterna i från Mormors hus. Där var den hundarnas favorit framför den öppna spisen.