En fantasilös rubrik men korrekt i förhållande till innehållet. Matte satt uppe för sent på lördagkvällen och såg en mycket bra film på TV, baserad på en verklig händelse i Norge under kriget. Ett tyskt och ett engelskt plan sköt ner varandra och besättningarna försökte sedan överleva tillsammans i en hytte. Sedan vaknade Matte i vanlig tid vid sextiden på söndagmorgonen och är nu klockan halv åtta på morgonen rätt seeeeg. Bortskämd som Matte är med långa nätters obruten sömn sedan höftoperationen. Redan ovan vid femtimmarsnätter. Vilket gör glädjen över de hela och långa nätterna än större. Det gäller att komma i säng i tid bara....
På lördagens datortid kom andra tankar emellan och hundarnas göranden och låtanden under fredagen kom aldrig på pränt.
Fredag. Matte hade ingenstans att promenera med hundarna, då vägen hemma var isgata och hal som såpad ända ut i dikeskanterna. I skogen vågade Matte inte heller gå, då det även där regnat och frusit över bergknallarna. Så vad återstod? Jo, att ta med hundarna och fara ner till golfbanan sex kilometer bort. Här kunde Matte gå halkfritt på gräset. Násti och Modji visade per omgående att deras största intresse inte var en rask promenad. De ville fortsätta att äta färska harputtar och det fick de inte för Matte. Med två kopplade hundar och en lösspringande yrhätta med fart i benen tog Matte sedan en mycket rask och ganska kort promenad i den kraftiga och iskalla vinden.
På tillbakavägen fick Matte se något stort åbäke på en slänt bortöver och kunde inte förstå vad det var. Upptäckte några bilar i anslutning till golfklubben och förstod att det var ett arbetsfordon av något slag ute på golfbanan. Det satte fart och kom närmare och när Matte var nästan framme vid bilen befann sig fordonet med förare helt nära. En besprutningsmaskin med förare i klädsel påminnande om ebolaläkarnas skyddsutrustning. Helt vitklädd med täckande klädsel upp över hela huvudet och med ansiktsmask. Han klev av, tittade mot Matte och hundarna och ringde ett samtal. Fortsatte sedan att spruta vad det nu var. INTE KUL! Matte misstänker ogräsbekämpning på greenerna. Men måste man då inte sätta upp varningsskyltar? Matte är sannerligen inte ensam om att promenera på golfbanan off season. De gräsätande djuren? Läser förvisso inga skyltar men ändå....
Allt vill man inte veta, tänkte Matte och drog hem igen med hundarna. Var klådan i ansiktet bara inbillning? Svedan i ögonen. Mentala hjärnspöken. Men killen på maskinen var ju synnerligen skyddsklädd.
Nåväl, Matte och hundarna mådde inte dåligt och vaknade pigga och nytra på lördagmorgonen. Solen steg så sakta och dagens planer formades. Husse tog med hundarna på en långpromenad i skogen, när solen kommit över trädtopparna och Matte städplockade inomhus. Husse kom hem och fortsatte städandet av dusch och toa och Matte gick ut på tomten med hundarna i solskenet. Julpyntade med gransris som klipptes ner från de egna stora granarna.
Skymningen föll och familjen samlades inomhus, där Matte bakade pepparkakor av deg efter ett recept från Mattes mormors väninna. Tradition sedan Mattes mamma var liten i början av det förra seklet. Ärvda smakminnen och dofter till jul. Fint! På två år har Matte inte klarat av att stå länge vid en bänk och baka, men nu fixade hon detta! Det luktade jul i hela den lilla stugan i skogen. Utanför porlade bäcken och vid bryggan lyste ljusslingan i busken och reflekterade ner i det strömmande vattnet. Det stora vagnshjulet som bildar "staket" vid gången över bäcken lystes också upp lite lagom. Miljön inspirerar till julpyntande med granris, lummer och tallris.
En första julklapp har familjen fått! En ansökan om att få installarea ett WC med sluten tank har biviljats utan minsta ifrågasättande! Det är onekligen bekvämare med en vattentoa än en separett med skithink. Fler än man tror bor i hus utan WC än i dag. Helt okänt för många. Här i området förekommer många hus med gammaldags torrdass. Lösningen som funkar även vid torpet. WC är lyx!!!