Det känns skönt att kunna sätta ovanstående rubrik! På valparnas treveckorsdag.
Bröderna Bus surplar i sig flaskinnehållet med stor entusiasm, när de får mat av Matte inför natten. I övrigt diar de och tycks bli mätta på det. Nástis juver är åter stora och hon tar väl hand om sina söner. Men nog tycker hon att de kan klara sig en hel del själva och lägger sig på golvet intill valplådan. Det blir ganska vilt mellan grabbrna mellan varven. Hon förefaller åter trygg i situationen efter att ha varit ganska stressad när hennes små knytt, under hennes sjukdom, utvecklats till något helt annat! När Násti blev sjuk var de 10 dagar och i dag när hon mår som vanligt fyller de tre veckor! Vart tog tiden vägen? Frågar sig säkert Násti lika väl som Matte. Jo tiden gick åt till att få i både Násti och henns söner MAT!
Matte har övervakat/övervakar diandet så noga som det har gått. För att veta hur ofta de ätit, att alla ätit, från alla juver utom det skadade som måste isoleras, att de verkat mätta när de slutat äta. Hur mycket tillägg behövde valparna och hur ofta? Mycket knästående vid lådan har det blivit.
På onsdagen fick småpojkarna komma ut i köket för andra gången. Halt golv bekommer dem inte alls. Násti och Matte fanns till hands för dem, men Násti drog sig gärna tillbaka och lät Matte ensam ta ansvar för killarna. Några leksaker spriddes ut, men de vuxna hundarnas tomma matskålar var det som intresserade mest. Bra att de vänjer sig vid lukten och är intresserade av den! Matte gjorde i ordning lite tillägg och serverade killarna en och en i en pytteliten skål. De måste vänja sig vid att äta ur matskål nu. Inga problem! Alla fyra slaskade och åt och fick i sig sin beskärda del.
Nástis sår läker men det går väldigt långsamt. Fortfarande gapar ett stort hål rakt in i juvret. Det måste hållas rent och skyddas till varje pris. Det är sommar och det finns flugor. Det räcker med att en enda fluga kommer åt såret. Såret är nu mer ett bekymmer för Matte än för Násti. Hon rör dig helt obehindrat och visar inget intresse för sår och stort bandage.
På onsdagkvällen var det ett kurstillfälle för Husse och Modji, miljöbanan. I räddningsutbildningen ingår att hundarna på ett prov skall visa att de klarar den "miljöbana" (hinderbana) som ingår i IPO-R. Matte har tränat detta med alla tre hundarna och nu tog Husse med även Gázzi för att hon skulle få lite omväxling. Båda hundarna skötte sig utmärkt, men Gázzi fick inte hoppa långhoppet. Däremot fick även hon gå på stege, gungbräda och instabilt underlag. Bland annat.
När buspojkarna sov, passade Matte på att ta med Násti på en promenad. Inte särskilt lång, men dock. Killarna sov fortfarande och vaknade inte när Násti kom tillbaka. Då tyckte Matte att det var dags att Násti fick sätta igång med lite nosarbete och samlade ihop några föremål. Gräsmattan vallades av och här och där gömdes föremål bakom och mellan buskar och annat. Husses mössa, Husses arbetshandske, en flasköppnare och en liten plastförpackning med skosnören. Násti var på alerten och hittade snabbt alla föremål, utom skosnöreförpackningen. Den fick hon jobba lite extra på. Bra! Därför gömde Matte om skosnörena, när Násti väl funnit dem. Ännu lite svårare för att tvinga Násti att tänka till. Hon fick vittringen och gick upp med näsan och vittrade, men hon kunde inte riktigt lokalisera föremålet. Precis som Matte tänkt sig. Till slut fann Násti föremålet efter att tydligt gradvis ha ringat in det. Matte odlar potatis i tre pallkragar på lastpallar. Mellan pallarna är det precis utrymme nog att gå. Där hade Matte slängt in förpackningen i det höga gräset. Vittringen spreds ut under alla pallarna. Inte lätt!
Även Matte mår bättre. Livet har rasslat på som vanligt, trots dramatiken med Násti och valparna och en hel del "måsten" har blivit ogjorda, andra har krävt tid och energi oavsett. Sömnen har varit bristfällig. En långpromenad med Gázzi och Modji på tisdagkvällen gjorde gott. Stillasittande/knästående har det blivit mycket av. På onsdagen sken solen och Matte fick möjlighet att klippa gräsytorna inför Midsommar. Med den gamla handgräsklipparen för motionens skull! Jätteskönt! Trots en självgående och sprillans ny klippare i skjulet. Natten till torsdagen sov Matte den medvetslöses sömn. Med aktiviteter i köket och lek med varandra även i lådan, sover brödraskaran nu längre sammanhängande stunder.
När Husse gått promenader med Gázzi och Modji har han haft lite att berätta vid hemkomsten. Bland annat for Grand Danoistiken ut genom den öppna grinden just som Husse kom förbi. Hon blev nog lite överraskad själv över att hon faktiskt kom rätt ut på vägen. Gázzi och Modji blev lika förvånade de och fortsatte rakt fram när Danskhussen förmanade milt: "Men Stina! Så får du väl inte göra!" Husses kommentar om Danskhussens uppträdande lämpar sig inte för tryck. En annan gång promenerade Husse i skogen och vid myren flög en stor fågel upp precis framför fötterna på honom och hundarna. Efter en stund tittade han till på Modji, som gick bakom honom på den smala stigen. Hon bar försiktigt på en stor fågelunge som hängde ut ur munnen på båda sidor. Husse trodde att det var en Ringduva som flugit upp. Kanske den som varit hemma vid fågelbordet och ätit hela försommaren. Husse ville inte föra över människodoft och gick tillbaka till fyndplatsen, där han bad Modji lägga tillbaka fågelungen. Det gjorde Modji snällt.
GLÄDJANDE BESKED: Valpvakten i måndags lyckades få en bra bild på tre av killarna. Den visas här: Från vänster ses Ante, Aiko och Adja. Bilden är klickbar Foto:Y.Rickardsson
Efter Midsommar har Husse semester och Matte lovar nytagna bilder. Han får hålla killarna stilla när Matte fotar. Några försök att ta kort under onsdagen och torsdagen har endast resulterat i halva småpojkar.... vilket säger lite om aktivitetsnivån när de är vakna! Bilder tagna tidigare, liknar i stort sett dem ni sett tidigare. Sovande knytt. Inget stort nyhetsvärde längre.