Denna underbart soliga vårdag skulle kursarna ner i underjorden! Mörkerträning i kulvertarna under operationssalarna på Ulltuna Djursjukhus i Uppsala. Kursarna börjar nu rapportera om en viss förundran som sprider sig bland släkt, vänner och arbetskamrater! Inte alla kan förstå hur någon avsätter varje lördag för att krypa igenom ett gallerverk medförande hund och ryggsäck, kava omkring i en brant slänt med blötsnö eller tillbringa hela dagen i långa kulvertar med dålig luft! För att inte tala om alla egendomliga platser de tvingas ligga figurant på! Uppe på rör under taket, under stålplattor som utgör golv i en kulvert, bakom rör klädda med glasull, instoppade i små olika utrymmen som är både skitiga och blöta, kurande i demolerade bilvrak. Detta är endast några smakprov! Alla som går kursen tvingas utstå detta flera gånger varje vecka! Dels på lördagarna och dels vid enskilda träningar under veckan. För att kunna träna sök måste alla agera figuranter åt varandra. Det mest egendomliga är att alla som håller på med denna typ av träning tycker att det är roligt! Vilket då många i deras omgivning inte för sitt liv kan begripa.
s
Hundarna testades i mörker på tre olika ställen. Först i en gång där avståndet in i mörkret till figuranten inte var så långt. Därefter i en betydligt längre gång i en typ av källarförråd i ett skyddsrum. Sist i ett fläktrum där kraftigt buller adderades till mörkret. Alla hundar löste uppgiften bra. Någon behöver tränas lite extra för att öka självförtroende och säkerhet.
Den här lördagen njöt alla av att komma upp och ut i solen för att äta sin matsäck! Andra lördagar har glädjen varit lika stor över att komma in i värmen och äta! Nu är det baske mig vår även i dessa trakter!
Efter lite mat i magen och sol i ansiktet var det dags för det djupa mörkret igen! Men nu var det ljust! Lampor finns faktiskt överallt och nu flödade ljuset i alla kulvertar. Test av markeringar på hundarna. Ett par hundar har visat skallhundbeteende men visade sig nu passa bättre för rullmarkering. Röstresurserna skulle nog inte räcka till i framtiden med ökade belastningar.
Som avslutning på dagen bjöd kursarna, med ledning av hjälpinstruktör Hasse, på en övning för Husse, Matte och hjälpredan Peter. Alla blev anvisade varsitt område och Matte fick den långa "huvudgången" att söka av med Gázzi. En enda lång gång. Helt kal! Gázzi gick på rutin fram till hissdörren och nosade, så Matte öppnade den och visade att där var tomt. Likaså under golvet utanför, där Gázzi också hittat figuranter vid ett flertal tillfällen. En äldre hund som verkligen utnyttjar sin rutin! Hon kollade, men markerade inte. Gázzi fortsatte att jobba och då kom ett helt gäng gående i korridoren, både hundar och förare. Snacka om störning! Gázzi jobbade på, mera störning och Matte fick lite svårt att läsa sin hund som måste gå ur vägen under sitt arbete! Dock noterade Matte att Gázzi började gå upp med näsan. Då lyfte Matte blicken och si! Där uppe under taket låg en figge på en stålkonstruktion för ledningsdragningar! Alltså stannade Matte upp och gav Gázzi chansen att fästa på den exakta plats där figgen låg. Dit upp har ingen tagit sig tidigare vid träning! Kul med unga och smidiga figgar! Sedan gick Gázzi ner med nosen igen och en bit bort åkte öronen bak och svansen slog. Snygg skallmarkering rakt ner i golvet! Matte fick loss en golvplatta och blottade direkt ansiktet på den stackars figgen därunder! Ny lega. Märkligt nog hade hon hörseln i behåll efter det öronbedövande oväsen alla trampande fötter framkallat, tjugo centimeter över hennes liggande kropp!
Alla områden var nu avsökta och alla figgar funna! TACK SÅ VÄLDIGT MYCKET FÖR ATT NI OFFRADE ER FÖR OSS! Dessa övningar som kursarna bjuder på är så roliga och så väldigt uppskattade av oss som får göra dem med våra hundar!
Eftersom där finns två juniorer med, Modji som är drygt fyra månader och Sigge (Springer Spaniel) som är tio månader, gjorde Matte och Peter en egen träning med dem i fläktrummet. Sigge fick söka sin figge i mörker (dörren på glänt och lite ledljus). Modji hade tidigare gått in kopplad med Matte och funnit den plats där Husse suttit figge åt kurshundarna. Självlysande färg i remsor på golvet. Nu fick Peter sitta figge på en annan plats, längst bort på andra sidan alla stora skramlande fläkttrummor och rör. Rena labyrinten! Ljuset tänt och Modji skickades in lös i rummet. Matte stod kvar utanför. Snabbt letade sig Modji fram till sin figge! Duktig tjej! Modji togs ut ur rummet, figgen satt kvar på samma plats och Matte släckte nu ljuset. Endast ledljus utifrån och färgen på golvet. Modji fick sitta ner strax innanför dörren och vittra. Hon noterade snabbt åt vilket håll hon skulle gå och kröp under en fläkttrumma för att ta sig kortaste vägen till figgen. En kortare väg än hon nyss tagit. Strax var hon framme och där inne var det helt mörkt. Inte vid något tillfälle tvekade Modji om hon skulle gå in i detta oväsen där det dessutom var mörkt. Hon ville till sin älsklingsfigge! Oavsett vilka hinder som kunde finnas. FIGURANTINTRESSE!!!
VÅRAN TUFFA OCH ARBETSVILLIGA LILLTJEJ! Många sådana hundar behövs i rasen. Hon är en mycket god ambassadör för rasen! Liksom resten av hennes familj. En härlig mentalitet hos en arbetande hund!
l
Lite ljusning för Golli? Ett hoppfullt telefonsamtal! Tack vare hans familjs bruksmeriter. Jobba med era Lapska!
Tillbaka