Söndag, måndag och tisdag kan sammanfattas med detta enda ord. SNÖKANON. Möjligen kompletterat med SNÖSKOTTNING.
Den nordostliga vinden från Östersjöns öppna och kontra omgivningen varma vatten skapar dessa snömängder, som driver in över kusten. Snön vräker stundtals ner. Lätt och fluffig samt lättflyttad snö som tur är. En lövblås hade varit bra att ha! Någon sådan finns inte i reviret. För stunden är flocken insnöad.
De stora vägarna runt om är blockerade eller igenkorkade.
Två lastbilar krockade på en motortrafikled med växeltrafik och vajerräcken tidigt i dag tisdag och en måste bärgas. Bärgningsbilen kommer inte fram och folk har suttit i sina bilar i många timmar nu. Till följd av detta är den gamla vägen igenkorkad genom närmaste samhälle. Varningar skickas ut om att man skall stanna hemma. Så då gör flocken det i dag - tisdag.
När en halv meter snö faller på kort tid i Stockholmstrakten eller andra storstadregioner, har det större effekt på trafiken än när samma sak inträffar i mindre trafikerade områden. Matte gnäller inte. Konstaterar bara faktum. Lastbilar och bussar verkar vara de som hamnar på tvärs och blockerar övrig trafik. Det är så lätt att göra sig lustig över stockholmare som gnäller så snart det faller lite snö och som inte kan köra bil i vinterväglag. Mängden bussar, tunga transportfordon och långtradare som blir stående i minsta motlut påverkar framkomligheten enormt mycket. Det blir tvärstopp.
Klicka för större bilder.
Måndagen den 27 november var det ett år sedan Dima - "byrackan från Volgograd" i södra Ryssland flyttade in. Han kom med glädjen till Aili som miste sin mamma Modji några månader tidigare. Han kom med glädjen till oss som såg Aili åldras snabbt, när hon inte hade någon hundkompis längre. Aili som nio år gammal fortfarande var leksugen och som levt nära inpå sin mamma, som insjuknade ett halvår tidigare och som miste sin lekkompis lite i taget.
Dima visade sig vara precis rätt hund för flocken! Reviret med Aili visade sig vara precis vad Dima sökte och behövde. Hans första svenska matte fick hem en fyra månader gammal valp som såg ut som en Border Collie, när han fotades två månader gammal; efter att ha hittats två månader gammal i december 2021. När Dima blev könsmogen och hemtam i sin familj visade han allt tydligare att han behövde ett annat boende än en lägenhet, om än på nedre botten och nära skog och sjö. Han behövde ett lantligt boende och någon form av hundträning. Dima och Aili fann varandra direkt och han fångade även Mattes och Husses hjärtan.
Nu har Dima varit en del av flocken i ett helt år. Det var värt att fira på måndagen!
Matte tog en nittio minuter lång promenad med hundarna i vintervädret. Dima tittade långt efter fåren när fårhagen passerades! Stängslet var nertaget och fåren var borta. Snön låg djup i den forna hagen. Det var öde på vägarna. Matte och hundarna gick på snöig asfalt, på en snöig traktorväg och på en snöig skogsstig. Omgivningen såg ut som på ett julkort med snötyngda granar!
Vid hemkomsten satte Aili och Dima igång med en jaktlek med brottningsinslag i all den lösa snön på gräsmattan! Film på Instagram. De trivs verkligen tillsammans! Allt var rätt med Dima. Utom hans ålder. Matte får dåligt samvete för att ha tagit sig an en så ung hund när hon själv är så gammal.... Måtte han få ett gott hem hos någon yngre, där han uppskattas för den fantastiska sökhund han har visat sig vara; om Matte ofrivilligt skulle lämna honom.
När skymningen föll fick hundarna varsit kalvöra att tugga på och Matte och Husse firade dagen med gofika och tända ljus i glasrummet. Snön föll utanför. Hundarna knöt sig i stugvärmen efter flera timmar utomhus.
