Fredag.
Det blev en snabb tur ner på byn för ett ärende, men i övrigt tillbringade Lapskflocken dagen hemma på tomten, i det milda och vårliknande vädret. Husse skogspromenerade en sväng med alla de tre Lapska och Násti njöt av promenaden! Som gav henne god träning i att koordinera hela sin kropp. Så kuperat var det inte, däremot högt gammalt gräs och bärris. Lite upp och ner var det ändå här och där. Násti höll balansen fint, även om hon har en kvarstående snedhet åt vänster med huvudet. Ett stort sök efter delar av middagen blev det även på gräsmattan. Alla tre hundarna jobbade mycket noga och i god fart, för att få i sig så mycket som möjligt i konkurensen!
Lördag.
Familjen for iväg ut till torpet för att ge hundarna en eftermiddag med lite omväxling på den stora skogstomten. I synnerhet för Násti var det viktigt att få röra sig lös i kuperad och lite snärjig terräng, nu när hon blivit stadigare på benen. Här finns många nerfallna kvistar nu och bärris är det mycket gott om! Många stora stenar ligger spridda över tomten som består av en sydvästsluttning från den lilla stickvägen och upp mot ett berg. Násti skrotade omkring lite överallt och nosade nyfiket och mycket noga. Husse och Matte pysslade med lite av varje och Násti hade full koll! Ute blåste det kraftigt men det var hela tio plusgrader, så särskilt kallt var det inte denna Nyårsafton. Icke förty var det skönt att elda i kaminen och gå in i stugan för lite vila och fika. Hundarna sträckte ut sig på golvet runt den gamla kaminen.
Efter tre timmar hade Husse och Matte gjort vad som skulle göras och familjen begav sig hemåt. Via färjeläget i Östanå för att besöka Lumboden, en loppis som är öppen varje helg. Men icke just denna helg visade det sig.
När familjen kom hem visade Násti att hon kunde hålla samma fart till grinden som de två yngre hundarna! I stora språng rusade en glad Násti in på tomten och ut på gräsmattan! Med huvudet lite på sned föralldel, men lekfull och livsglad!
Nyårsafton innebär att Lapskflocken är tillsammans i den lilla stugan i skogen. Ännu har inget smällande hörts i dag och klockan är nu sju på kvällen. Det lär smälla en del ett stycke bort vid midnatt, om det är som det brukar.
Matte har just haft ett mycket givande och långt hundsnack med Ailis brorsa Runnes matte längst upp vid Ishavet. Han sköter sig grabben! Skönt att höra! Belåtenheten är stor över att han springer så fort och är så följsam på fjället. Även över att han inte är fullt så kompakt/tungt konstruerad som familjens andra Lapska Vallhund, en tik. Runne kan nu skälla på kommando, vilket uppskattas. I familjen finns erfarenhet av rasen i renskötseln sedan tjugo-tretto år tillbaka. Matte lyssnar och lär. Mycket intressant.
GOTT NYTT ÅR PÅ ER ALLA!
