Tisdagen var en dag med växlande molnighet och kalla nordliga vindar. Perfekt för en hundpromenad uppe längs sjön. Där låg vinden hårt på mot stranden och piskade vågor mot klipporna. Inget väder som lockade till badbesök. Matte drog igen blixtlåset i jackan och tog spjärn i vindbyarna. Hundarna var pigga till tusen och rusade iväg ut på udden när de släpptes lösa. Men kallades genast tillbaka, då Matte vill ha dem inom synhåll. Här är populärt att promenera och inte många uppskattar en och ännu mindre två lösa hundar som kommer rusande i full fart över bergknallarna. Men en vardag före midsommar är det ändå inte så många hemma i området och risken att möta någon rätt liten.
Matte njöt i fulla drag av att se Násti flyga fram likt en vinthund i den kuperade naturen. Násti är helt urfälld och väger som hon skall och har alltid haft ett långt och vägvinnande steg. Nu såg hon ut mer som en Lapsk Vinthund än Vallhund. Hon flöt fram och nivåskillnaderna hanterade hon utan att sakta ner. Inte heller innebar alla tallar något problem för henne. Att hon är enögd märks inte. Násti njöt i fulla drag av att springa fort! Hon har återhämtat sig på ett mycket bra sätt. Både fysiskt och psykiskt. Nu skall musklerna tillbaka.
Modji har fått pälsen tillbaka och är annorlunda byggd. Mer kompakt. Hon utstrålar mer kraft än elegans. Modji var mycket road av vågorna som slog mot de bergiga stränderna och stannade ideligen upp och tittade. Sedan fick hon bråttom att hinna ikapp. Modji plöjer fram genom skogen på ett mycket effektivt sätt. Pinnar i vattnet kastade Matte bara när ingen hund skällde och endast en enda gång i taget. Allt för att undvika stress. Så mycket badande blev det alltså inte på denna promenad. Men ganska mycket spring i kuperad terräng.
Matte hade visselpipa och mycket godis och hundarna skötte sig utmärkt och höll kontakten. Promenaden gick mellan stigen och stranden och även Matte fick lite terräng att ta sig fram i. Gör gott för både två och fyrbenta kroppar.
Så snart sjön lämnats med den kraftiga pålandsvinden blev det sommarvärme. En smal skogsremsa gav fullständigt vindskydd. Matte och hundarna skrotade längs vägen hem med många "luktstopp" för hundarna, som här var kopplade. Ett märkligt möte med ytligt bekant man som måste berätta om sina pinkeri och allmänna prostataproblem skedde. Han hade blivit undersökt av en kvinlig läkare och detta var tydligen en traumatisk upplevelse. Matte var faktiskt inte intresserad, men hundarna sabbade genom att mycket gärna låta sig hälsas på och Násti slog sig till ro i det mjuka gräset i dikeskanten. Varmt och skönt efter den kalla blåsten vid sjön. Men regnmoln tornade upp sig och Matte måste absolut skynda hem innan regnet började falla......
Inget regn föll och resten av dagen tillbringades hemma i trädgården.