Ett stort GRATTIS till Modjis fyra barn, som fyllde 7 år i fredags, den 9 oktober!
Bargikullen som fick bli Modjis enda valpkull. Fyra arbetsdugliga valpar som ställer upp på vad man ber dem om och är friska. Modjis dotter Aili firades genom att hon fick jobba hela kvällen! Något hon uppskattade mycket och hon inledde kvällen med att på lagtävlingen hitta två försvunna personer. Hon hittade sedan en sko och en handske på en uppletandestation och hon tog sig över ett 80 cm högt hopphinder på en station, där hundarna fick testa några moment från mondioring. Till natten fick hon och hennes mamma ett ovanligt stort godnattkex, dagen till ära!
Under måndagen och tisdagen har hundarna "varit lediga". Matte har njutit av att ha fått veta att de är mycket mångsidiga och gillar att lära sig nya trick av olka slag, lika väl som de gillar att få komma ut på stora sökuppdrag i gigantiska industrilokaler och i skogen. Där Aili visade fina sökmönster på stora frisök. Eller prova på patrullhundjobbet, där Modji utmärkte sig genom sitt lugn och sin koncentration. Två Lapska Vallhundar som både jobbar mycket självständigt och i samarbete med sina förare. Två Lapska Vallhundar som är totalt oberörda oavsett miljöer och tar sig fram var som helst och även jobbar var som helst. Eller med vem som helst! En räddningshund är ett redskap för sin förare och måste kunna fungera även med en annan förare än den ordinarie. Om denne händelsevis skulle vara indisponibel. En bra räddningshund måste kunna användas av vem som helst. Sådana är Modji och Aili och sådana var deras anmödrar Gázzi född 1998 och Násti född 2003. Tack vare dessa fyra Lapska Vallhundar, i fyra generatioer i rakt nerstigande led, har Husse och Matte fått leva det hundliv de älskar i många år.
Gázzi var den första Lapska Vallhunden som blev certifierad räddningshund i Sverige. Hennes dotterdotter Modji och Modjis dotter Aili blev de första Lapska Vallhundarna godkända som Champion Trick Dog i USA och Kannada. Flera Lapska Vallhundar har blivit räddningshundar därefter och flera Lapska Vallhundar är snart Champion Trick Dog även de! En mångsidig ras om man vet att ta den tillvara. De duger till så mycket mer än att vara promenadsällskap (oavsett miljö) eller "gårdshundar". Sett ur hundens perspektiv, som inte kollar utsikten så noga utan lever mer i en doftvärld, är kanske en koppelpromenad i Hagaparken mer givande än en kopplad långtur i fjällen..... Många intressanta kissfläckar att kolla.
På onsdagkvällen tränade de två lagen åter tillsammans.
Platsen var en industritomt och alla de sju hundarna fick var och en sju eller sex figuranter att leta reda på. Gödslat med figgar alltså! Uppläggen var lite olika från hund till hund. Några fick gå en vindstig där alla figuranterna var gömda bland diverse föremål längs vägen. Man gick med kopplad hund längs en rak sträcka från punkt A till punkt B och när hunden visade att den hade vittring släpptes den antingen lös, eller så följde föraren hunden fram till figuranten. Där hunden markerade.
Modji och Aili fick likadana sök där de fick frisöka i mörker i området. Modjis figuranter var väl utspridda över ett större område och hon fick både springa mycket och skälla mycket! Lycklig Modji!
Aili gick sist av alla och hade mängder med gammal vittring överallt i området. Detta utnyttjade Matte på så vis att Aili till en början fick söka tomt. Ingen var gömd i området. Det fanns bara gammal vittring. När Aili till slut kom fram till en stor maskinhall var sex personer gömda på olika ställen bland arbetsfordon av olika slag och diverse annat, bra att gömma sig bland. Här fick Aili slita ordentligt för att särskilja de sex vittringarna och markera de separata vittringskällorna. En högt placerad figurant ställde till det en del. Vittringen steg rakt upp mot taket och föll ner som ett fint doftregn, över en relativt stor yta runt om.
Lagen samlades sedan för en gemensam måltid i form av knytis i en ouppvärmd förrådshall. En port står öppen och ute var det nio grader. Bord och stolar finns här och lite av varje dukades upp. Iklädda tjocka träningskläder roade sig sedan hundförarna med att minnas detaljer ur lagtävlingen och att vifta med armarna allt oftare för att tända lampan i taket, som var rörelsestyrd. Samtidigt som en mycket varierad måltid intogs.
Tack alla för att vi har så roligt tillsammans!
Klicka för större bilder. 
