Lapska Vallhundarna / räddningshundarna

Gázzi Násti Modji Aili

 

Ansvariga för innehållet är både Husse och Matte. Skriver gör M. i samråd med H. 

INTE MYCKET VILA

2020-08-04

Kopierat från FB nu:

Pga uppfödaråterbud har vi lediga platser till BPH i Nykvarn 8/8. Anmäl till BPH.tidsbokning@gmail.com

Måndag.

Ibland är enda sättet att försöka hålla igång och sluta tänka. Fullt möjligt när man har två energiska hundar som mer än gärna hänger med på vad man föreslår! Modji och Aili är, liksom sina anmödrar, två Lapska arbetshundar som mycket gärna leker olika lekar tillsammans med Matte, till hennes stora glädje! 

Matte har snöat in på trixträning med hundarna för närvarande. Som skrivits tidigare så är Matte mer road av att lära hundarna nya lekar än att tävla. Matte sporras av utmaningarna att få hundarna att förstå och att förstå dem inte minst!

Innan måndagen blivit för varm för hundochtantträning (ja även Matte sätts på prov) fick de båda Lapsktanterna varsitt pass med tasstargetträning. Matte har funderat hit och funderat dit för att överlista hundarna. Målet är att de bestämt skall sätta ner tassen på ett litet föremål på golvnivå. Som de hundar de är väljer de i första hand att krafsa på det valda föremålet. Med en hel del apporteringsträning nyligen har både det ena och det andra som Matte testat för tasstargetträningen krafsats iväg och i slutändan apporterats. Varför Matte inser att hon tänkt fel vid presentationen av övningen.

Till en början har det lurigt nog fungerat! Men med ivrigare hundar som triggats av belöning vid lyckat resultat har de blivit överambitiösa och erbjudit intensivare och mer oönskade beteenden. Koskällan som fungerade bra initialt fungerar bra även nu, men sparas som ett av partytricken som skall presenteras. För tasstarget har Matte tänkt i nya banor. Med hjälp av en tom värmeljuskapsel, några kapsyler, silvertape, en spik och en bräda har Matte fått till det lilla föremål som hundarna skall placera tassen på. En första presentation av det nya träningsredskapet gjordes.

Modji och Aili är som sagt roade av att leka med Matte och ställde snällt upp och lekte. Helt fel hade nog inte Matte tänkt. Två olika stora flaskkapsyler i varandra och sedan lagda i värmeljuskapseln förenades som ett kompakt objekt av silvertapen. Detta objekt, som en stor knapp att sätta en tass på, spikades fast i en bräda för stabilitet.

Kongen är fortsatt helt ointressant som leksak och Matte lyckades nu klippa sönder den i två halvor, där den ena delades i tre delar för erbjudande av en stegringsplan i kongletandet. En konghalva gömdes så att den inte kunde ses av hundarna i uterummet och hittades snabbt av båda. Så var den roliga leken slut nästan innan den började....  Matte tyckte ändå att hon gömt den röda gummibiten lite klurigt vittringsmässigt, tätt intill den dragiga väggen och bakom ett ihopfällt litet bord, nere vid golvet.

På eftermiddagen gömde Matte en kongbit på 4 x 3,5 cm helt dold mot väggen, uppe på lättmetallstegen hängande på husets baksida. Där fick den ligga till sig. Det är inte en plats som hundarna vistas på för det mesta, då en bergvägg avgränsar mot resten av tomten bakom huset.

På sena eftermiddagen tog Matte en långpromenad med hundarna med inslag av powerwalk och åter var den lilla unga hunden av kamphundtyp "upphängd" i en löplina utan löp. Först en kätting och sedan ett snöre som fixerar kättingen vid löplinan utan "löpare". En liten gnutta skugga och en vattenskål och inget rörelseutrymme alls. Snabbt som ögat dokumenterade Matte äntligen hundens situation. Inne i en hundgård är den fastbunden oerhört kort utan rörelsefrihet och ensam.

Efter middagen fick hundarna göra sina kongsök  och nu hade den lilla gummibiten varit utlagd i 3,5 timme. Båda fyndade direkt efter det att de satts i arbete och det tog 5 sekunder plus minus någon sekund. Fort som fasen gick det för dem att direkt plocka vittringen längs väggen, för att omedelbart spika vittringskällan och markera exakt. De bjöds ingen "smeller" innan söket. Matte bad dem bara "leta kongen".

Lite senare körde Matte varsitt pass med tasstargetträning för Modji och Aili, som nu fått smälta bekantskapen med det nya träningsredskapet över dagen. Båda satte tassen tämligen rakt på rätt snart och belönades. Som tidigare blev de entusiastiska och ivriga av godisbelöningen och började försöka krafsa iväg föremålet och även apportera det. Tji fick de! Den lilla metallkapseln satt fast i brädan som Matte placerade en hand på. Aili fick till flera lyckade tasspåläggningar och där avslutade Matte hennes träning.

Modji hamnade i ett läge där hon fixerade godiskällan och slarvade. Räknade brädan som helhet som godkänt och belöningsvärt - vilket inte Matte gjorde. Då satte sig Modji ner och funderade.

Där satt Modji framför brädan och tittade på Matte "under lugg". Där satt Matte på knä mitt emot och försökte läsa sin hund. Is i magen! Var Modji träningstrött?  Hade hon låst sig helt? Var hon olustig på något vis? Ville hon bryta? Eller funderade hon helt enkelt över sakernas tillstånd och hur hon skulle lösa problemet? IS i magen! Som vid sökträningen när hunden kämpar för att hitta vittringskällan. Låt hunden tänka i fred! Stör inte!

I påtagligt många minuter, jobbigt många! satt Modji och Matte där. Mitt emot varandra på golvet i uterummet. Med en planka med en liten metallkapsel emellan sig. Tittande intensivt på varandra. Då och då vittrade Modji lite förstrött upp mot det öppna fönstret. Hon visade inte minsta tendens till att vilja avvika!

Så plötsligt hade Modji bestämt sig. Hon satte ner tassen bestämt mitt på metallkapseln och höll kvar tassen där. Matte var trots den långa väntan snabb med klickern och mycket godis fick Modji! Mycket beröm på alla möjliga sätt öste Matte över sin hund. Som hela tiden lär Matte så mycket. Nu var det färdigtränat för dagen!

IS I MAGEN MÅSTE MAN HA NÄR MAN TRÄNAR HUND!

Så att de får chansen att fundera och på egen hand lösa problem.

Det är precis lika viktigt för en hund som för ett barn att få känna på känslan av att: "Jag kunde själv!"

Curlade ungar och hundar lär sig inte att klara sig själva och av att lära sig nya saker utvecklas man och hjärnans kapacitet ökar.

Men alla vill inte ha självständigt tänkande individer med fyra ben som kan lösa problem. Man vill ha en hund som bara lyder order sorgligt nog.

Skall en Lapsk även framledes fungera inom renskötseln måste den kunna tänka själv.

Innan flocken gjorde kväll gick Husse och hundarna en blåbärstur i skogen.

 

 

Antal kommentarer: 1

2020-08-04 19:44:26 - Anneli med LVH

Asså ni! (flower)(heart)(star)(star)(star)
Namn: E-postadress: Hemsideadress:
Meddelande:
:) :( :D ;) :| :P |-) (inlove) :O ;( :@ 8-) :S (flower) (heart) (star)