På onsdagen fick knytten vara ute en hel del. Temperaturen låg på fem plusgrader och de visade tydligt att de föredrog att vara ute på tomten framför att leka på verandorna. Men på tomten var det koppel på, av säkerhets skäl. De är större, men kommer fortfarande ut genom staketet, om de verkligen vill. Som när någon förbipasserarende stannar och tittar. Hundar är de nyfikna på.
Matte lämnade knytten när de var vakna, för en promenad med Násti och Modji. Ensamhetsträning i grupp. De såg Matte ta på jackan och gå ut genom ytterdörren. Mitt för den gallerförsedda ingången till köket. Om det hade de åsikter. En liten stund. De tystnade ganska snabbt. När Matte återvände efter en halvtimme, var det helt tyst inne och knytten kom glatt till mötes. Hoppande och studsande för att få komma upp i famnen och bli lite pussade på. De håller noga reda på att alla lyfts upp och hälsas noga på. Jag också! Jag också! När de fått sina pussar och viskningar i örat är de nöjda och går åt sidan. Men inte innan!
På kvällen var det träning som vanligt på onsdagarna. Debut för vaccinerade knytt. Träningsplats var Vargmötet i Vallentuna. Matte kopplade alla de tre knytten och tog ut dem ur bilen. Där stod träningsgruppen och väntade nyfiket. Kul! Tyckte knytten. Tre sociala knytt hälsade mer än gärna på träningsgänget. Nástisonen Limes lillmatte hade med en kompis och Manni och Saivi fick varsin handler i de lägre tonåren. Matte tog med sig Aili. Så fick knytten komma in i den stora fordons/verkstadshallen med alla dess dofter och stora föremål. Samt mängder med saker på golvet överallt. Aili var nyväckt och satt och mornade sig ett tag, när hennes syskon försvann iväg med sina nya småmattar.
Matte hade varit i den lokala djuraffären för att handla en sele till Aili. Det fanns två i rätt storlek. Identiskt lika och rosa. Med hjärtan på...... Men en bra modell och inte dyr. Så nu satt Aili här på sin första träning. Iklädd en nyköpt och lysande skär sele. Med hjärtan på. Till träningsgruppens stora förvåning och förtjusning! Inget foto togs desvärre. Hon var otroligt söt! Sömnig, i skär sele, i en verkstadsmiljö. Detta var nog inget någon trodde om Matte. Som själv var desto mer ändamålsenligt klädd, i skitiga byxor och reflexjacka.
Alla de tre valparna gick utan problem över buntar med armeringsjärn, plaströr och prasslande plastskynken. En pressenning var spännande! Matte skakade plastskynket för träning, men det var det ingen valp som hade tid att bry sig om. De var alla nyfikna och drog i kopplena för att komma vidare i denna spännande miljö. Då och då kom Lime och kollade vad de gjorde. Han var ute på ett tomsök och i brist på figgar tog han sig lite friheter att socialisera med knytten. Perfekt! De fick senare även hälsa på ungkillen Kirou. Även han en Lapsk. Bekanta hundar till utseendet för knytten. Men obekanta. Bra träning rätt av för knytten denna kväll! Tack för hjälpen!
Sedan väntade ytterligare en nyhet på dem. Násti och Modji fick flytta över till Husses bil. De skulle vara kvar och träna och Matte skulle fara hem med knytten ensamma i bakskuffen. Inte ett ljud hördes från dem på hemfärden. Där Matte gjorde ett stopp för inköp av lite mat på vägen. När så Matte skulle plocka ut knytten ur bilen hemmavid, efter en knapp timme, var de totalt utslagna. Lealösa som vore de nersövda. Svårväckta. Sovande tätt ihop i ett hörn. Långsamt vaknade de till, när Matte klappade och försökte lyfta fram dem. Koppel sattes på och de lyftes ut i kvällskylan och blåsten. Då gick det fort att vakna! Pigga och alerta traskade de sedan in genom grinden och var redo för lite lek på glasverandan. Men nu tyckte Matte att det fick räcka med frisk luft denna dag.
Full fart i köket blev det och sedan lite mat. Ytterligare lek kände de för därefter. Husse och de vuxna hundarna kom hem. Násti och Modji hade skött sig utmärkt på varsitt lite knepigt frisök.