Hundarna fick en morgonrunda i området på torsdagen och som så ofta blev de rejält utskällda av Argshäfern uppe på berget. Násti och Modji kommer aldrig någonsin att glömma när hon kom utfarande och sprang ikapp dem i en regelrätt attack, när Modji just skulle fylla fem månader. Men de kan hantera det.
Senare på dagen ägnade sig Matte åt rallyträning ute på vägen. Det finns inte en gräsyta i närheten, som inte är totalt vattendränkt och sjösjuk. En hall för inomhusträning av hundar är på gång inte alltför långt borta och är man några stycken och delar på en timme, kan det absolut vara värt att betala vad det kostar! Nu är Matte och Modji anmälda till två tävlingar i december och skall debutera i fortsättningsklassen. Några tävlingar inom farbart avstånd har kolliderat med familjens övriga aktiviteter tidigare under hösten. I morgon är det tävling på hemmaklubben, men då är Modji i Skövde med Husse på utbildning.
Under träningen på torsdagen gick Modji utmärkt och Matte körde även lite högerhandling. Modji är snabb i uppfattningen och ambitiös. Hela tiden var fåglarna ute i grannträdgården och rörde sig nära staketet. En utmärkt störning för Modji, som mycket gärna vill vara en av dem! Hon vill ha stenkoll på vad de gör, men lyckas ändå fokusera bra på träningen. En fråga om motivation! Modji var motiverad. Korta träningspass med belöning däremellan. Som vanligt.
Sedan var det Nástis tur och hon fick köra nybörjarklassen okopplad. Hon skötte sig så fint så! Microgodisbitar duger bra som motivationshöjare. Fåglarna struntar hon totalt i. Därefter körde Matte lite vardagslydnad med hundarna. Båda skulle kunna gå fint med Matte längs vägen. Okopplade. Inga avvikelser tilläts och i stort sett blev det ett snyggt fritt följ i par. Tätt intill vägkanten med några sitt längs vägen. Bara längs med raksträckan utanför den egna tomten.
Modji tränades därefter i att även en öppen grind är strikt FÖRBJUDEN att gå ut genom utan tillåtelse. Inte ens provocerande godisar, kastade på lockande nära avstånd, fick Modji att passera grindstolpen. Säkerhet.
Mer vardagslydnad blev det för Modji. Násti letar lyor och släpps inte lös i närheten av möjligheter att krypa under någonstans. Nu fick Modji följa med upp på berget bakom huset, för att titta till grannhuset. Här uppe gränsar tomterna till skog/allmänning mellan husen, som ligger runt om längs vägarna. Ingen storskog direkt, men här trivs rådjuren! Deras vandringsled går rätt över tomterna och Modji indikerade starkt att något rådjur fanns strax intill. Halsen sträcktes, nosen vibrerade och Modji hade all tyngd på frambenen! Jag skall bara....... några steg, så några steg till....... Matte var steget före och påpekade för Modji att rådjuren får man INTE röra. Jag vet, men jag vill bara kolla lite...... Modji är i detta läge betydligt mer hörsam, än vad hennes mormor och mamma har varit i motsvarande ålder. Modji skötte sig fint och bjöds därmed också större frihet. Sedan tog intresset för lastningen av en grävmaskin, intill tomtgränsen åt andra hållet överhanden. Modji slog sig ner högst uppe på berget och hade en fin utsikt över vad som skedde. Sedan ville hon ner på den inhägnade framsidan, för att se när lastbilen körde iväg. När Násti slutat krypa under alla hus skall hon få följa med på en liknande runda. Matte vill inte ha Modji undanstoppad under grannens sommarhus.
Matte påbörjade sedan packningen av Modjis väska med mat, matskålar, belöningsgodis, kampleksaker och ett tunt täcke, för kursveckan med Husse. "Snuttefilten" får också följa med! För Modji är det väldigt viktigt att ha en filt att kunna knöla ihop och bädda med! Precis som det var för hennes mormor Gázzi. Násti bäddar aldrig. Så olika det kan vara, även inom samma familj.