Måndag.
Husse gick till brevlådan med hundarna och kunde konstatera att det var en dum idé. Vägen var såphal med glansis överallt och spikarna i sulorna högg inte. Han gick med en broddförsedd krycka som stöd. När han väl konstaterat att han måste gå som en pingvin med myrsteg var det liksom för sent tyckte han och fortsatte. Brevlådestället ligger tvåhundra meter neråt vägen. Han kom hem oskadd som tur var. När han senare tog bilen till Friskis och Svettis kunde han konstatera att inom området var vägarna olämpliga att både gå och köra bil på. Bilen gled i sidled i kurvorna.... Dubbdäcken fick inte heller grepp i den stenhårda glansisen. Så snart man lämnade detta bostadsområde var vägarna rena från snö och is.
Klicka för större bilder.
Fotot är taget i infarten till reviret. De få gruskorn som syns kommer från det grus som Husse spridde i infarten kring bilarna och grinden.
Någon hundpromenad var inte att tänka på under dagen!
Aili och Dima tillbringade förmiddagen inomhus med Matte, som ägnade sig åt hushållssysslor av olika slag. Ingen favoritsysselsättning. Tvätt skall tvättas och tas omhand. Prylar plockar undan inför julpyntande. Inga tomtar väcks förrän kvällen före Julafton!
Det var dock drygt med kompakt isgata som förhindrade en långpromenad. Man får anpassa sig och snart kommer det snö igen. Ovanpå isen.... Nåväl, hundarna måste få göra något och ett godissök stimulerar både kropp och knopp! Låt vara att gräsmattan bestod av ömsom tjockt med blöt snö och ömsom stora vattensamlingar. Matte spred ut små godisbitar som sjönk ner i snön ibland och hamnade ovanpå ibland. Aili och Dima hade att göra ganska länge, för att komma fram till att allt var hittat och uppätet. Konkurrensen får dem att hålla på längre än om de vore ensamma. Nosarbete över en stor yta. Matte filmade och två korta filmer ligger på Instagram.
Efter godissöket lekte Matte med hundarna en stund och fick igång dem att leka tillsammans, för ytterligare fysiskt hålligång utomhus. Matte hade lite att dona med på husets baksida och lämnade grinden mot baksidan på glänt. Inga hundar får passera utan tillåtelse och både Aili och Dima visade att den regeln kunde de! Även om en grind står öppen finns en osynlig gräns mellan grindstolparna, som inte får passeras utan tillåtelse. Det lärde sig Dima förvånansvärt snabbt, när han flyttade in för ett år sedan. Matte var tydlig och bestämd vid inlärandet och detta är vardagslydnad med ett bestämt syfte. Utanför grinden mot framsidan är det trafik och utanför grinden mot baksidan ligger hela världen öppen. Den stora skogiga delen av tomten är inte inhägnad och gränsar mot mer skog.
Dima är en mycket lyhörd hund och han ser och lär och att ha tioåriga Aili som lärare är inte så dumt. Do as I do i praktiken. Se och lär och hundar är flockdjur och de yngre lär av de äldre. Några gånger har Dima glömt sig och har påmints på ett tydligt sätt om denna gyllene regel!
Precis som att det är absolut förbjudet att hoppa ut ur bilen utan tillåtelse. Olydnad kan betyda skillnaden mellan liv och död. Matte är mer motiverad att lära sina hundar vardagslydnad - gott uppförande i vardagen, än att tragla med stilpoäng och petitesser i tävlingslydnad. Matte har svårt att se poängen med att hunden skall gå ett klistrigt och tillbedjande fritt följ som ger högsta poäng. Det räcker ju egentligen att hunden går snyggt och följsamt vid sidan och håller sig där, även utan att vara kopplad. Men är det tävlig så är det och ekipagen måste särskiljas. Så Matte tävlar inte längre i lydnad.
Jo då. Matte har tävlat i lydnad! Med en Husky/Schäfer upp till lydnadsklass två och med bra plaseringar trots stor konkurrens. Men när hunden klarade inträdesprovet till räddningshundkursen avslutade Matte lydnadskarriären mer än gärna.
Dagen avslutades med tillverkande av pepparkaksdeg, enligt ett mycket gammalt släktrecept. Det doftade jul i köket! Dima var oerhört intresserad av allt! Inte minst av den gamla hushållsassistentens motorljud och dunkandet av degen i bunken! Precis som i fjol, när han nyss flyttat in före julbaket.