Nyårsafton - torsdag.
Så snart Lapskflocken var klar med morgonbestyren bar det iväg till Arninge och Jaktvillan. En gammal träbyggnad, sedan många år restaurang. En oas för lunchätare i ett skogsparti inpå det växande Arninge Centrum. Som nu även blir ett resecentrum med egen station längs Roslagsbanan. Varför nya vägar in och ut ur området behövs och av den fina trädgården med uteservering finns nu bara några få kvadratmeter kvar. Restaurangen är stängd på grund av pandemin och ersatt av en foodtruck för hämtluncher. Men - i sin kamp för överlevnad erbjöd man nu en trerätters meny för avhämtning på Nyårsafton! En i övrigt alldeles vanlig torsdag i Lapskflocken fick bli till en lite mer speciell dag, tack vare denna möjlighet till lyxigt ätande! Maten lämnades ut i fint uppmärkta behållare, så att man inte blandade ihop de olika rätternas alla tillbehör med varandra.
Märkligt var att se omgivningen så dramatiskt förändrad, med en hel skog och ett halvt berg bara totalt bortblåsta..... Den nya vägen strök tätt inpå husknuten och fri sikt var det ända ner till centrum med smockfulla parkeringar och en strid ström bilar på väg dit. I en tid när man ombeds undvika köpcentrum. Man säger att barn inte gör som du säger - de gör som du gör. Det gäller även för vuxna vars "ledare" besöker köpcentrum och andra folkrika platser. Kan de så kan vi och så lever vi på precis som vore en pandemi något man inte behöver fästa någon större vikt vid. Absolut inte ändra sina vanor för.
Här i Stockholmsområdet har smittan drabbat vården mycket hårt och här verkar alla leva på precis som vanligt. Behöver man en så oerhört väsentlig sak som en reservdel till en rakapparat, går man även som statsminister alldeles själv till Gallerian i centrala Stockholm och köper vad man behöver. I hopp om att inte bli igenkänd?! Pandemi eller ej. Råd från en statsepidemiolog eller ej. Tal till folket eller ej. Ett märkligt förhållningssätt kan tyckas, när vårtpersonalen vädjar om avhållsamhet från folksamlingar för att få vården att över huvud taget fungera. För att orka arbeta vidare.
Dagen flöt på i den lilla stugan i skogen. Tyst och lugnt var det och Matte rensade diket för bättre avrinning från tomten. Bäcken forsar nu fram i höjd med gräsmattan precis utanför dörren och längs gräsmattans andra kant skall ett djupt dike längs vägen leda bort vatten. Där beövde det grävas lite för bättre flöde, så då gjorde Matte det. Husse tog med hundarna på en skogspromenad.
I kvällningen plockade Matte fram kassen med hämtmat och ordnade en festmåltid i stugan. Nej, varken Husse eller Matte klädde upp sig nämvärt av ren lathet.... Sittande ensamma i stearinljusens sken var det ingen som såg så mycket av klädseln och maten var det väsentliga. Supergott var det och mätta blev Husse och Matte. Så mätta att efterrätten fick anstå till senare. Ovanan vid trerätters middagar är rätt stor numera.
I sitt sökande efter något sevärt på "dumburken" denna kväll, med torftigt utbud på gratiskanalerna, lyckades Matte få fjärrkontrollen att hänga sig mitt i en ointressant hockymatch. Matte gav upp. Husse tog vid och kröp in bakom teven och fixade med fiberanslutningen och stängde av och satte på några gånger och Matte somnade. Nu blev det Bingolotto och utan lott och utan intresse somnade både Husse och Matte. Så och hundarna. Paltkoma efter efterrätten.
Lagom till sändningen från Skansen piggnade Lapskflocken till vid elvasnåret. Enstaka smällar började höras utifrån. Modji och Aili fick hårda hundtugg och snart var det ljudlig underhållning på teven som överröstade det tätare återkommande smällandet från husen i skogen runt stugan. När det sprakade och smällde som värst av fyrverkerier över Stockholm och Thomas Ledin spred glädje med sin härliga röst, smällde det en hel del även runt Lapskflockens revir.
Aili och Modji kopplade bort allt oväsen och tuggade i sig sina hårda godbitar, tätt inpå teven som överröstade smällandet utomhus till stor del. Det blev så mycket ljud överallt att de stängde öronen och fokuserade på ätandet. När de tuggat i sig allt var det bara Thomas Ledin som hördes och de kunde få en sista rastning innan natten. En lugn och fin Nyårsafton i stugan i skogan, med några grannar på behörigt avstånd som firade traditionellt med fyrverkier - men bara vid tolvslaget.
God fortsättning och ett mycket bättre nytt år önskar Lapskflocken er alla!
