Komprimerad fredag. Matte började med att lägga ut ett antal rallylydnadskyltar på gräsmattan och tog ut endast Modji. Tävlingsträning! Utan godis och klicker, men med massor med positiva kommentarer, dubbelkommandon och allmänt glada tillrop. Jaha. Modji kunde inte ha visat tydligare hur kul det var då att gå runt, gå fot, sitta framför och så vidare. Hon stannade och väntade på att något skulle hända i omgivningen som hon kunde intressera sig för i stället. Matte var luft och Modji som förbytt. ALL följsamhet var borta med godiset. Trots mängder med klickerträning. Matte placerade en pytteliten bit torrt hundgodis i vänsterhanden, belöndade mycket sällan och Modji gick som en nysmord klocka... Hela banan igenom! Så lite behövdes!
Då ledsnade Matte. Eller snarare blev tvungen att avbryta träningen för att hinna ta en promenad innan ett besök hos Mormor. Modji fick följa med för att hon riktigt skulle känna kontakten med sin Matte!!! Du och jag Matte! I vått och torrt Matte! Även utan godis Matte! (?)
På eftermiddagen började Matte om från början och tränade en liten stund med klicker och godis hela tiden. O så bra Modji gick! Mental förberedelse för Matte inför lördagen.
Upp tidigt på lördagen för att Modji skulle hinna komma i bra arbetstemperatur och inte skälla och vara för uppdragen. Först på plats inför tävlingen. Modji uppvarvad av diverse nya hundar. Startnummer sju gav tillfälle till uppvärmningsträning efter bangenomgången. Modji skötte sig exemplariskt när Matte hade godis i handen. Trots hundar överallt runt om. Matte kände sig riktigt nöjd! Ända till tävlingsbanan intogs... På gräsplanen hade Modji ett enda intresse! Vilket INTE var att gå nära sin Matte med god kontakt. Modji ansåg planen ostädad och körde ner nosen i gräset. Tappat godis är legio på en gräsplan vid en hundklubb, vilket Modji mycket snabbt har lärt sig att uppskatta. Nosandet förde Modji så långt ut från Matte att kopplet kom att sträckas, vilket ger nerdrag. Matte kvittrade som en hel zoobutik, i sina försök att få kontakt med sin självständiga hund. Med föga framgång. Det positiva i det hela var att Matte gick banan rätt och utförde alla skyltarna rätt! Ingen självklarhet! Kvittrandet blev nog aningen mycket för domaren, som drog tre poäng på helheten, förutom alla nerdrag på nosandet vid hart när varje skylt. Ettor dras på nosandet. En tia drogs för att Modji först satte sig på läggande under gång. Slutresultat: 68 poäng blev kvar av de ursprungliga 100. Kommentar: "En glad och trevlig hund. Fortsätt träna! :)"
Alla fick pris och ännu en påse hundfoder av en ny sort kunde tömmas i fodertunnan! Där samsas nu tre olika sorter då utställningen nyligen försåg hundarna med åtskilliga kilo hundfoder. Alla hundmagarna är mycket tåliga och Matte har en egen tanke om varför. I en artikel nyligen fick Matte stöd för egna teorier om hur en uppfödare kan påverka tåligheten hos hundmagarna.
♣
Direkt efter tävlingen stack Matte och Modji till Rydbokrossen för att sökträna. Ett jättestort område med möjlighet att åka vilse. Så småningom hittade Matte Husse och de andra som tränat i en dryg timme redan. I utkanten var som vanligt mängder med byggskrot lagrat och det speciella här var att hela ytan stod under vatten! För det mesta gick det att gå med stövlar utan att vattnet rann över kanten, men inte överallt. Intill fanns stora maskiner för krossning av berget till olika kornstorlek på gruset, samt några bodar. Lika som på Hakungekrossen. När Matte anlände skulle Husse just göra sitt sök med Násti och Matte måste byta kläder. Men Husse föreföll nöjd när han kom tillbaka.
Modji fick ett frisök i vattenområdet, med en figurant i taget. Modji har badat en hel del i sommar, men att söka i 10-50 cm djupt vatten är inte något hon varit med om förr. Vilket märktes. Hon försökte balansera på smala järnbalkar där det gick och på ett ställe gick hon med höger benpar på ett plaströr som flöt i vattnet och vänster benpar i vattnet! Hon hittade den första figgen, men fann det aningen ovant att stå i vattnet och skallmarkera. Figgen gömde sig på nytt och på nytt och Modji blev allt mer bekväm med situationen. Det blev för jobbigt att klättra runt på järnbalkar för att undgå vattnet, så Modji gillade läget och kutade runt i vattnet på ett frisök. Hon hittade figgarna och hon markerade mycket bra. En ny och nyttig erfarenhet för henne!
Gázzi fick ett sök i vattenområdet även hon. Mestadels sprang hon på vägarna runt området och sökte vittring och ville upprepade gånger iväg ut ur området. Då blev hon hindrad av Matte. Men det visade sig att vittringen av figgen som låg i en hög däckstapel slog ner utanför området i den kraftiga vinden. Till slut fick Gázzi ändå fatt i vittringen och kom till markering. Gázzi sprang en hel del i vattnet utan problem och blev blöt upp till magen. Gázzi fick två figgar även i den andra delen av området. I en bod och uppe på en stor grushög. Hon har inga problem med att kämpa sig upp på en grushög, trots sin höga ålder.
Modjis kompis Sigge blev även han aningen splittrad när han skulle söka i vatten. Men av helt andra skäl! Som den Springer han är, ansåg han att vatten = springa som f-n och plaska så mycket som möjligt! Sök???? Figurant???? För att unghundarna som nu skall börja räddningskurs, skulle få befästa den nya erfarenheten fick de göra varsitt ytterligare "vattensök". Nu visste de vad som gällde: SÖK och för Modjis del MARKERING, trots att marken var förvandlad till en rätt stor sjö. Båda hundarnas goda figurantintresse, fick dem nu att jobba lika bra som vore det ett vanligt frisök. Båda hundarna hade förstått att det fanns ett krav på dem att de skulle jobba. Inte leka eller fuska.
Som avlsutning fick alla de sex hundarna springa lösa och göra vad de ville. Vilket resulterade i att Modji hängde på Springerkillarna och rusade runt i galen fart överallt! Killarna rakt genom allt vatten gång efter gång och Modji i kanten eller på järnbalkar som fungerade som broar. Goldenkillen var badglad även han, men kom aningen på efterkälken. Gázzi och Násti tuggade i sig alla "harkarameller" de hittade, vilket fick de att se ut som om de betade grus längs högarna. Alla hundar utom Násti var mer eller mindre genomblöta. Husse hade inte sökt i vattenområdet med henne och inte blötte hon ner sig sedan heller. Förståndigt! Vatten och lera blir rätt geggigt. Gázzis ben såg panerade ut! Alla hundar såg ut att trivas med vad de höll på med!
Tillbaka