Torsdagen blev en dag som för hundarnas del innebar mycket tid i bilen. Men bättre det än för mycket tid ensamma hemma.
En kort morgonrastning blev det och sedan måste Matte iväg på "kärringbesiktning" och med kö till labbet blev det väntan för hundarna. Väl nere "på byn" måste Matte även uträtta några ärenden. Mer väntan för hundarna, men med annan utsikt på annan mer central parkeringsplats. Hem igen och nu blev det en kort hundpromenad för det väntande gänget och sedan ut med hundarna på tomten. Tid till längre promenix fanns inte. Matte plockade brädspill och eldade med och hundarna valde rätt snart att dra sig tillbaka på glasverandan och signalerade att de ville in. Slaskig gräsmatta och byggspill överallt begränsade rörelseutrymmet för springglad Aili och med brädor med tretumspik stående rakt upp från panelen som rivits bort var det väl lika så gott.
Husse kom hem tidigare för att hinna tömma släpet på förra omgångens riven panel och därefter gick färden till K-Rauta i Arninge. Panel till tak och väggar skulle inhandlas. Hundarna fick hänga med även nu. Matte har funderat och letat och ville få det att kännas helt rätt när hon nu för första gången fått skapa ett rum från första början. Ritat utbyggnaden och sedan fått bestämma ytskikt. Matte hittade träpanel som föll både henne och Husse i smaken och på väggarna skall det komma upp vitvaxad panel Classic från Moelven och i taket vitmålad Rough även den från Moelven. Liggande på väggarna och stående i taket som är öppet i nock. Matte hade fått måttuppgifter från snickarna och väl på plats i byggvaruhuset blev det knepigt. Panelen låg förpackad i buntar med många olika sifferkombinationer skrivet smått på ändarna. Tio paket väggpanel och fyra paket takpanel enades Husse och Matte om och jisses vad tungt det blev! Inte fick det plats i släpet heller. Enligt uppgift varierade leveranserna i längd diffande rätt mycket från gång till gång. På släpets kåpa finns lasträcke och upp på taket lyftes alla de fjorton paketen. Vilopauser krävdes. Ett jädrans tungt jobb tyckte Husse som lyfte mest och Matte lyfte lite.
Så skulle kalaset betalas..... Matte valde bort matematiken för språk på gymnasiet och en pytteliten tvåa här och inte där ovanför ett pyttelitet m är inte alltid så lätt att se och att ta för givet när när tvåan finns där för det mesta. Det visade sig att just här stod priset angivet i m och inte m2. Matte måste föra över pengar, många pengar och hade bara en plupp kvar på mobilens batteri. Minst sagt klantigt att kolla så fel! Tyckte ju att det var fantastiskt billigt... Hur dum får man vara? Dyyyyyrt var vad det var.
Korkat minst sagt att inte kolla priset mer noga. Matte skämdes.
Hem kom dock familjen med sitt tunga lass och nu var det bara det att buntarna var för långa för vinkeln innanför ytterdörren. Panelen måste ligga inomhus och torka och stugan är liten och trång. Det enda sättet att få in alla de fjorton panelbuntarna på nästan fem meters längd, var runt huset och in genom fönstret på baksidan. Hundarna var osäkra på vad som var meningen med detta och Inspektorskan Aili sa till slut upp sig! Varför gör de på detta viset??? Bär in den ena långa saken efter den andra och staplar dem på sovrumsgolvet? Hundarnas biabäddar byggdes in i ett hörn med smal passage längs Mattes säng. Framför kaminen samlades hundarna och höll sig ur vägen. Bäst så för alla och där var det varmt och gott! Enda varma platsen i stugan.
När sovrummet fyllts med brädor och huset var utkylt av ett uppslaget fönster under lång tid, åt familjen middag och delade sedan vardagsrummet med Husses säng och njöt av Soran Ismails utmärkta och tänkvärda "Absolut svensk". Allt under det att värmen från braskaminen barmhärtigt spred sig i stugans alla hörn.