Glad i hågen gav sig Matte iväg på en långpromenad med de Lapska! Vår allt i allo Svenne hade varit ute och sandat en sträng längs den ena vägkanten på tisdagkvällen. På regnvåta ytor frös snden/gruset sedan fast över natten och nu var det som att gå på fyrans sandpapper. Alltså satte inte Matte på sig broddarna. Efter att ha promenerat i rask takt en kilometer stod Matte och hundarna inför en välpolerad, svagt välvd skridskobana. Omgärdad av massiva ihopfrusna plogvallar i höfthöjd. Morsning! Inte ett halkskyddande gruskorn i sikte framöver. Ingen snökant att gå på. Däremot var en liten tvärväg välgrusad uppför en backe. Matte valde att göra helt om då det inte föreföll troligt att den mindre vägen var bättre sandad. Med broddar under stövlarna hade promenaden kunnat fortsätta dit det var tänkt. En planerad långpromenad blev en kortpromenad.
Hemkomna stannade Matte och hundarna ute på tomten, i det härliga skenet från en lågt stående sol. Matte bredde ut renskinnet på soffan mot vedbodväggen och tog en fika i solskenet. Hundarna fick varsin stor knota med mängder av senor. Även de njöt av solen, stående på skarsnön ivrigt gnagande. Isen har nu gått helt och hållet på bäcken, som forsar fram som en yster vårbäck! Ett par minusgrader och ingen vind. De enda ljud som hördes var småfåglar runt fågelbordet och den porlande bäcken.
Matte lutade sig tillbaka och planerade i tankarna kommande träningsläger i någon form. Den nerlagda Cementfabriken i Stora Vika har erbjudit fantastisk bra träning! Men nu är det slut med det. Många tak har rasat in och miljön är för farlig att vistas i. Dessutom monteras det mesta av den gamla inredningen i form av turbiner och annat ner. Efter trettio års förfall, försvinner den gamla fabriken nu bit för bit. Marken behövs för andra ändamål. Att utbilda och träna en räddningshund innebär ett ständigt sökande efter träningsområden! Myndigheten MSB som är beställare av räddningshundekipage, är inte på något sätt bidragande med områden för att säkerställa ekipagens vana vid ruinsök. Ett ruinområde liknande det som fanns i Rosersberg/Stockholm, skulle behövas inom det område där MSB anser att räddningshundekipage för internationella insatser bör finnas. Inom en viss radie från Arlanda, för att snabbt kunna infinna sig där, inför en insats utomlands. Brukshundklubben som står som utbildare åt MSB är inte heller bidragande med lämplig utbildnings och träningsmiljö. Att söka sådan miljö ligger helt och hållet på instruktörers och enskilda räddningshundförares ansvar. Varför? Är det inte väsentligt att ett räddningshundekipage som utbildas för internationell tjänst i jordbävningsområden utbildats och fått träna i ruiner? I stället för på industritomter, i bergtäkter/grustag, intakta byggnader (verkstäder och rivningsklassade hus) samt Ballastanläggningar
I Finland förekommer det att kommunen iorningställer ruinområden för utbildning och träning av räddningshundar. Där används hundarna av polisen för insatser och man vill i kommunen säkerställa att välutbildade hundar finns att tillgå, i händelse av en olycka eller för eftersök av försvunna personer. I Helsingfors fungerar det så här och i Espoo/Esbo finns ett litet, men mycket bra och välplanerat ruinområde. Dit har Husse och Matte nu åkt för att träna några gånger. I sommar lär det bli ännu en träningsresa. Men även där hotas området av omkringliggande näringar som kräver mer mark. Där är det en kyrkogård som måste bli större.
◊
En tillbakablick:
Efter träningen i tisdags blev det som vanligt ett besök hos en hamburgerkedja. Denna kväll låg MAX i Arninge närmast till. Halva parkeringen var belamrad med metallrör och överallt jagade stressade människor. Skulle stället byggas om över natten? Det visade sig att en filminspelning skulle äga rum på platsen. Ännu var det möjligt att få en bit mat. Hundarna lämnades i bilen, som var omgiven av människor i full färd med att bygga upp jättelika skärmar runt hela stället. Enorma strålkastare slogs på och med ens rådde dagsljus inne i lokalen. Samt i bilen. En reklamfilm skulle spelas in och att det gick åt så vansinnigt mycket folk och utrusning för en reklamfilm var nytt för Husse och Matte. Större delen av lokalen var fylld av teknisk utrustning och utanför stod en turistbuss med motorn på tomgång och förpestade luften. Hundarna befann sig mitt i. De var påtagligt trötta på onsdagmorgonen och hade säkert upplevt åtskilligt, med en träningskväll som avslutades mitt i en filminspelning under tisdagkvällen.
Tillbaka