Lapska Vallhundarna / räddningshundarna

Gázzi Násti Modji Aili

 

Ansvariga för innehållet är både Husse och Matte. Skriver gör M. i samråd med H. 

VÄDRET SATTE STOPP

2023-02-21

Måndag.

Planen för dagen var att åka till Norrtälje för uträttande av en del ärenden. Husse behövde hjälp med en krånglande hörapparat bland annat. Väderrapporten larmade om snö på morgonen och det kändes osäkert var gränsen för snöfallet skulle gå. Det snöade lite lätt på morgonen, men tilltog och blev ymnigt väldigt snabbt. Tung och blöt snö föll över nejden och det kändes inte lockande att ge sig ut i trafiken. Snöandet tilltog och snön vräkte ner till slut. Fyra stugsittare väntade på bättre  väder. Nederbördens karaktär stämde väl överens med beteckningen "tung vinterblandning" lanserad i väderappen häromdagen. Den tunga och blöta snön var så blöt att den rann av träd och buskar. Trots minusgrader . Efter morgonpromenaden till brevlådan uppskattade hundarna lite lek på tomten. Senare ville de inte gå ut över huvud taget. Tjockt vatten föll från ovan.

På tidiga eftermiddagen upphörde snöandet och Husse gick ut för att skotta sig fram till grinden och framför bilarna. Matte tog med hundarna ut på promenad, försedd med snökedjor på skorna. Dubbarna i spikskorna förslog inte alls i det tjocka, klisterklibbiga klafsiga väglaget. När Matte försökte gå i snön  fastnade som en stor snöboll under sulorna och Matte försågs med tjocka ojämna snöbollar under fötterna, såpass att det blev barmark i varje taget steg. Lösningen blev att gå i det breda spår av ett däck som plattat till snön längs vägen. Två parallella spår möjliggjorde en promenad neråt vägen med hundarna. Så fort Matte klev åt sidan för en bil försågs hon med nya stora och ojämna snöklumpar under fötterna som måste sparkas bort, innan promenaden fortsatte. Matte kämpade på neråt vägen. För hundarnas del innebar snön inga hinder. Deras päls är av god kvalitet och ingen snö fastnade mellan trampdynorna och tårna.

Så länge Matte höll sig på de två huvudvägarna där fler än en bil gjort platta spår i snön gick det att ta sig fram. När Matte skulle svänga av på sin runda blev hon tvungen att vända efter bara några meter. En enda bil med smala däck hade kört på den mindre vägen och det blev helt omöjligt att gå när temperaturen dessutom steg och snön blev än mer kompakt klistrig och fick en enastående fästförmåga under Mattes fötter. Det var helt omöjlligt att gå vidare med dubbarna fungerande som armeringsjärn i de extra snösulorna. Matte måste vända om och gå samma väg tillbaka hem. Något hon inte gjort någon enda gång under de nitton år hon bott i området. Det ingår liksom inte att man ger upp! Men nu gav Matte upp inför det omöjliga i att ta sig fram gående i den omöjligt klisterklibbiga snön.

Vägen hem gick i svagt motlut och långsamt. Matte möttes vid grinden av Husse som sett på FB att en person varnade för att det bitvis var is under snön. Att det som tidigare blev så att packad snö under skorna gled på isen och nu hade han gått överstyr. Han hade halkat omkull i den tjocka klibbiga snön som plötsligt gled iväg över det isiga underlaget. Matte var glad över att vara hemma utan att ha halkat, men den promenaden sög verklligen. Matte hade sett ett enda fotspår längs vägen och mött en enda person. Som troligtivs var den som halkat omkull.

Hundarna hade massor med energi över efter den långsamma och stappliga promenaden. De fick rasa av sig på tomten i snön, som verkligen uppskattades som lekunderlag! Dima kastade sig i full fart framåt ner i snön och rullade runt! Om och om igen! Aili jagade honom på begäran och mer än gärna! Fort gick det för dem båda! De njöt verkligen av det mjuka underlaget. Matte höll sig fortsättningsvis där Husse skottat rent hjälpligt och där tövädret nu hjälpt till och frilagt grusgången och betongplattorna. Länge lekte hundarna intensivt, men när Matte rörde sig mot yttertrappen för att fixa eftermiddagsfika, kom både Aili och Dima direkt och ville in. 

Efter fikat gick hela flocken i viloläge, efter en dryg timmes utomhusvistelse i mängderna med klibbklistrig snö. Vila dagtid kändes väldigt ovant och egendomligt, men snön sög verkligen. I kvällningen frös det på igen och vatten blev till is. Igen. Ändå längtar varken Matte eller Husse söderut eller till Thailand! Inte efter ett hus i Spanien! En liten stuga i skogen känns trots allt mer lockande. Även om snön satte stopp för planerna denna dag.

 

Antal kommentarer: 0

Namn: E-postadress: Hemsideadress:
Meddelande:
:) :( :D ;) :| :P |-) (inlove) :O ;( :@ 8-) :S (flower) (heart) (star)