Tisdag.
En solig förmiddag skulle följas av regn senare. Väldigt mycket regn! Över redan vattendränkta marker där nysådda åkrar bitvis redan är vattensjuka och ser ut som mindre sjöar i trakten. Väldigt många gräsmattor är hittills oklippta i år, då inga gräsklippare kan ta sig fram när marken är lerig och mjuk under långt och vått gräs. Under onsdagen väntas lika mycket regn åter falla som under hela maj sammantaget! Igen! 40-50 mm på en enda dag - igen! Risodling är snart det enda som fungerar i Lapskreviret!!! Stövlar den enda fotbeklädnad som fungerar på till synes torra gräsmattor. Det är bara en skimär! De är inte alls torra. Marken är ett enda gungfly, även efter två dagar med sol och inget regn. Marken slukar inte mer nu.
Lapskflocken valde att ta vara på govädret på tisdagförmiddagen för att göra en utflykt. Färden gick till en gårdsbutik med servering utanför Rimbo och där satt man fint utomhus på torrt gräs i en väldränerad söderslänt och åt en lätt lunch. Intill ett kaninhägn, som hundägare ombeds hålla sina i övrigt välkomna hundar borta ifrån. Initialt hade Ali lite svårt att släppa kaninerna med blicken, där hon låg intill Modji vid fikabordet, på gott avstånd från hägnet för att inte oroa kaninerna. Hundarna har varit här förr, men detta var första gången för säsongen som de var med ute i trädgården. De har fått vänta i bilen när Husse och Matte fikat inomhus hittills i år.
Nu väckte de uppmärksamhet hos både personal och besökare. Där de låg lugna och tysta och studerade omgivningen i form av kaniner, en sällskapssjuk katt och många besökare. De Lapska har ett tilltalande utseende! Bra storlek och lagom lång päls. Många tror att det är valpar, hur gamla de än är. Sådant tilltalar alldeles för många. Man faller för att köpa hund på utseende och det gagnar inte rasen Lapsk Vallhund. Som behöver så mycket mer än att gå omkring och vara söta och få uppmärksamhet för att de är just väldigt söta. Även när de är tolv år gamla och mer. Att Modji och Aili uppenbarligen utmärkte sig för att vara ovanligt tysta och lugna enligt personalen, gjorde dem inte mindre omtyckta! De låg där de låg vid bordet och reste sig bara och gick fram och hälsade när de blev tilltalade och fick uppmärksamhet. Inte ett skall under hela besöket. Mycket uppmärksamhet fick de två Lapska Vallhundtanterna och det uppskattade de och det hade de förtjänat. Två lugna och avslappnade hundar, mitt bland djur och människor. Det är tydligen vanligare med ljudliga besökande hundar som vill jaga kaniner! Två småhundar i flexikoppel hade orsakat panik i kaninhägnet, när hundarna kastade sig mot nätet! Risk för missfall hos dräktiga honor.
Matte har följt en intressant diskussion på FB om stress hos vallhundraser. Eller inte. Jämför inte Lapsk Vallhund med BC! Skillnad på stress och mycket energi. Positiv förväntan inför en uppgift kanske upplevs som stress av en del? Alla arbetande hundar måste kunna koppla av mellan arbetsuppgifterna för att orka. Oavsett om man betraktar det som stress eller hög energinivå, så måste en arbetande hundras kunna gå i viloläge mellan intensiva arbetspass, för att hålla i längden. Som förare anger man vad som gäller och förmedlar energinivå. Nu kör vi för fullt - nu vilar vi. Eller nu kör jag för fullt! Men du vilar. När man arbetar med hund, vallning eller annat, är man ett ekipage! Man samarbetar. Hunden är ett arbetsredskap och som förare anger man nivån på insatsen. Hunden måste ha rätt arbetstemperatur för att fungera i samarbetet.
Vad som är rätt arbetstemperatur för just den hunden vid just den insatsen kan bara föraren själv bedöma! Ett samarbete måste fungera. Det som en hunds förare bedömer vara den energi som behövs för tillfället, kan av en betraktare kanske se ut som stress. När en hund är taggad inför en uppgift kan det av olika betraktare kallas positiv förväntan eller stress. Skillnaden är hårfin - men den finns! Det är inte samma sak. Skillnaden är subtil. För den okunnige kan det se likadant ut. Det är en känsla. Man känner skillnaden.
Men - en taggad hund med mycket positiv förväntan, mycket energi, kan upplevas av en okunnig ägare som en stressad hund. Ägaren blir i sin tur stressad av sin hund! Förmedlar sin egen stress till hunden. Som nu inte bara har en positiv förväntan inför något roligt, utan har även blivit stressad av sin ägare/förare. Man har gjort ett problem av något som i grunden var positivt. Självklart vill man ha en arbetssugen, nyfiken och taggad hund att träna/arbeta med. En stressad hund är man inte lika intresserad av. Men skillnaden känns ofta mer än den syns.
Lapskflocken som fikade i lugn och ro fungerade bra tillsammans. Samma energinivå. Ingen stack ut och störde. Från gårdsbutiken handlade Matte hem några plantor, perenner och petunior.
En familjemedlem söker hus och det ger Matte och Husse en anledning att besöka nya platser i trakten. Man far samma väg i åratal utan att svänga av in på småvägar med skyltar med namn på gamla byar. På väg hem gjordes nu en avstickare till en sådan närbelägen men hittills obesökt liten by. Här såg tiden ut att ha stått stilla. Kor och hästar i hagarna. Gammal bebyggelse och grusvägar. En känsla av att befinna sig i en film från femtiotalet infann sig. Huset med "tillsaluskylten" gav en känsla av sommalov och saft och bullar i en syrénberså hos äldre släktingar. Ett stenkast från Stockholm.