Onsdagen blev en dag med mycket aktivitet för Aili och brorsan Manni. Matte gläds åt det milda vädret och avsaknaden av snö, som möjliggör varierad utevistelse för tioveckorsvalpar. För Manni ovärderligt, eftersom det på hans blivande hemort råder full vinter, med periodvis mycket låga temperaturer. Nu får han viktig frisk luft, dagsljus och aktiviteter utomhus. Under den viktiga präglingsperioden. Absolut inte bortkastad tid i väntan på att tid finns för att få hem honom.
Matte tog med sig alla hundarna och for ner till golfbanan för lite spring utan koppel. De vuxna fick vara lösa hela tiden. Som tidigare var de strängt upptagna med att äta harpluttar. Men hararna har varit överallt och pluttat lite här och där, vilket innebar att Násti och Modji rörde sig i trav hela tiden i sitt födosök. En valp i taget fick vara lös för umgänge med de vuxna hundarna. När båda småttingarna sprungit av sig det värsta, fick de vara lösa båda samtidigt. De visade sig vara mycket självständiga och rasslade iväg långt bort från sin familj. Helt på egen hand. Stannade så småningom upp och såg sig förvånat omkring! "Oj! Vart tog de vägen?" Fort gick det och långt bort hann de. Därför kändes en golfbana som relativt säker för full uppsikt. Även knytten tycker att harpluttar smakar gott.
Alla de fyra hundarna föreföll uppskatta vistelsen på golfbanan. Trots en bitande iskall vind som tog i ordentligt stundtals.
Matte försökte sedan åstadkomma en vilsam miljö för golfknytten. För återhämtning och uppladdning inför kvällens träning. Men knytten var inte så himla trötta och höll igång ett tag till i köket.
På kvällen tränade alla hundarna i Vargmötet. Inomhus, men inte i värme. Det var nog varmare ute på ett sätt. Men den iskalla vinden stängdes ute. Aili och Manni fick gå i koppel i den stora verkstads/fordonshallen när två Lapska jobbade. Som störningshundar. De fick gå på mycket glest galler, vilket de inte verkade märka, de fick gå in i en mörk container, vilket de inte heller tyckte var något konstigt. De fick gå på ett golv som är minst sagt bemängt med för knytt olämpliga saker att stoppa i munnen. Man måste vara på alerten och hålla dem igång, så att de inte stannar upp och petar i sig onyttigheter. Samtidigt är inte Matte så himla orolig och både Násti och Modji har ju klarat sig bra.
När två hundar kört sina frisök fick Aili och Manni återgå till bilen för värme och vila. Men de verkade inte vara så trötta, utan rätt upplivade och hade gärna hängt med ut när deras mor och mormor skulle ut och jobba. Det fick de inte. Nu var det barnfri tid för Násti och Modji. Deras figgar och ingen annans. De fick båda varsitt frisök med fyra figgar ganska nära varandra. Vittringsvägarna är synnerligen oförutsägbara i denna byggnad och kan ställa till det ordentligt för hundarna. Mycket bra träningsförhållanden! Násti jobbade fantastiskt bra i mycket hög fart! En fröjd att se henne! Bra och säkert sökarbete och bra markeringar. En mycket glad hund på drygt 10½ år forsade fram genom lokalen. Hon leker varenda dag intesivt med Modji och det är Násti som drar igång jaktlekarna. Modji jobbade också bra och markerade bra. Hennes figur är fin och ingen BH behövs.
Men innan träningsgruppen gjorde kväll, fick småttingarna komma ut och rastas bland stora maskiner och containrar som kastade stora skuggor på marken i fullmånens sken. Kanske inte en så vanlig miljö att kvällsrasta tioveckorsvalpar i. Men nyttigt! Om man vill att de skall lära för livet under en mycket påverkbar period. Om man vill ha trygga valpar som redan varit med om en del när de fyller fyra månader.
I det senaste numret av Lapphundklubbens medlemstidning Lapphunden, finns en mycket bra artikel om hur man kan hjälpa sin hund att bygga upp ett gott självförtroende. Med balansövningar, problemlösning och nosarbete. Den läste Matte med stor behållning och hoppas att fler gör det.
Tack alla för att knytten fick vara med och störa på träningen!