Denna Julaftons morgon vill jag önska alla besökare en riktigt GOD JUL!
Var ni än är och vilka ni än är, så hoppas jag att ni får en så bra julhelg det bara går. När det är som det är. När vi alla tvingas till ett firande som avviker från hur vi kanske hade velat ha det och från hur vi varit vana att ha det. Ett år när många mist nära och kära i förtid. När inte mycket är som vi varit vana vid att ha det. Ett år som krävt tålamod och anpassning och inte minst avstående. Avstående och förändrade vanor.
De av oss som har husdjur är inte totalt ensamma. De av oss som har hund har många gånger varit lyckligt lottade och har kunnat gå ut och har kunnat träffa andra hundägare, mer eller mindre som vanligt. Utomhus och med avstånd. De av oss som lever tillsammans med en eller flera hundar är privilegierade.
Nu är det jul och med julen följer även faror för hundarna. Snören och julgransglitter är livsfarligt för en hund om det hamnar i magen. Tarmen trär upp sig och går sönder. Hundens liv är i fara. Ni som firar första julen med en hund i flocken - ta noga reda på allt som är giftigt för hunden, av det vi tvåbeningar äter under julen. Inte bara choklad!
Lapskflocken i den lilla stugan i skogen vaknade tidigt i den julpyntade stugan. Tittade ut och såg att ett tunt lager pudersnö täckte marken med nöd och näppe. Gårdagens fukt var nu frusen och björkarna gnistrade vita mot granskogen i gryningsljuset. Julgranen tändes liksom en brasa i kaminen och några stearinljus. En julstämning spreds sig inför förberedelser för en kylslagen måltid med två nära anhöriga på punschverandan. Hjälpligt uppvärmd av infravärme när mörkret åter sänker sig över skogen i eftermiddag.
Var rädda om er där ute! Er själva och varandra och ta vara på dagen och gör den till ett speciellt minne. Ett riktigt fint minne - trots omständigheterna. Det blir vad man gör det till. Fina minnen skapar man många gånger själv.
En stor varm Julkram till er alla, från Lapskflocken i den lilla stugan vid bäcken i skogen.
