Lördag.
Ännu en solig dag med ett par plusgrader inbjöd till utomhusvistelse på tomten och hundpromenad i skogen. Matte är övertygad om att någon form av vinter med snö kommer förr eller senare. Många gånger har snö och kyla kommit först i februari-mars, efter en barmarksmånad. Varför Matte passar på nu och städar i rabatterna. Inget finstädande då det måste finnas skydd för växterna och en del måste lämnas för gödning och jordförbättring. Så går man där och planerar för nästa växtsäsong. En trädgård innebär ett ständigt pågående projekt och ett skapande. Bäcken porlade ljudligt över de stora stenar Matte skapat variation i flödet med.
Så småningom var det dags att söka sig in i stugan för klädbyte och för att bege sig ut i skärgården. Värmdö ligger sydost om Stockholm och är en del av skärgården helt nära stan. En kommun där det byggs mycket och dit många flyttar ut och pendlar till jobb. Lapskflocken hade två olika möjligheter att ta sig till målet. Den ena var att bege sig ut till Vaxholm i grannkommunen, för att därifrån ta sig via två färjor till Värmdö. Förbi Stockholm sjövägen. Den andra var att köra rakt igenom stan i olika tunnelsystem. Hur ofta färjorna går en lördagkväll visste inte Husse och Matte vid planeringen och valde landvägen ut över broar. Intensiv var trafiken, minst sagt.
En ledsam upptäckt strax efter avfärd hemifrån var att golfbanan nu helt otippat öppnat! Båda banorna! Varför allt hundtraskande med lösa hundar här nu blir omöjligt tyvärr. Skogen var för övrigt knökfull med jägare och bilar var parkerade längs den krokiga vägen. Husse hade helt plötsligt stött ihop med en jägare under morgonens skogsrunda med hundarna och förstod nu varför. Hemma fanns inte en enda varningsskylt om pågående jakt. Här längs vägen stod det många.
Modji och Aili var medbjudna och anlände med svansarna i vädret till för dem en helt ny flock. Hund hade bott i reviret, men inte nu längre sedan ett par år. Modji och Aili fick fylla ett tomrum och det gjorde de mer än gärna! Fullt blev det på golvet medan middagen förbereddes. De båda Lapska tog mer än gärna del av vad som skedde kring spisen. När Aili plötsligt vill kolla lite mer noga, var hon väldigt diskret i sitt undersökande av vad som låg på skärbrädan får man ändå säga. Plötsligt gick hon upp på bakbenen, fritt stående en bit ut på golvet. Med stark rygg och god balans stod hon där och kunde i noshöjd både se champinjonerna och lukta på dem! Men insåg det olämpliga i närmandet till människomaten och gick ner på alla fyra, när hon kände blickarna i nacken. Aili lyckades trots detta sälja in sig rejält genom att sedan sitta fint på rumpan, med framtassarna i handen på den hon ville prata med. Sittande som en ekorre med öronen bakåt och ögonen stint sökande blicken hos den hon vill kommunicera med, är hon oemotståndligt söt!
Innan tvåbeningarna satte sig till bords fick hundarna äta sin medhavda mat och de slog sig sedan till ro utsträckta på köksgolvet. Med middagssällskapet på andra sidan tröskeln i matsalen. Full koll men inte närgånget alltså. Där låg de så länge måltiden pågick och imponerade med sitt lugn.
Timmarna gick och utvilade hundar blev aktiva, så snart det blev rörelse och uppbrott kring matbordet. Då först tog de kontakt och efter en del hundsnack om vad en räddningshund egentligen pysslar med och vad räddningssök går ut på, fick Aili demonstrera. Värdinnan försvann upp på övervåningen och en stund senare fick Aili i uppdrag att söka rätt på henne. Matte hade ingen aning om var hon kunde finnas, men Aili var snabb! Uppför trappen gick det fort och sedan kunde Aili berätta att i en klädkammare, bakom en stängd dörr, fanns någon hon gärna ville träffa. Fin skallmarkering som resulterade i en öppnad dörr och kexbelöning. Nu hade Modji släppts lös där nere och ville vara med och leka. Men kexet var uppätet! Modji talade tydligt om vad hon tyckte om detta. Varför båda hundarna fick varsin bit kex i köket, innan det var dags att ta farväl.
Vackert var det med alla speglade ljuspunkter i vattnet, vid återfärden över broarna. Har man trevligt går tiden fort! Resan hem gick fortare med mindre trafik, men icke förtyd anlände Lapskflocken hem till den lilla stugan i skogen först dagen efter. Midnatt hann passeras.
Tusen tack för en fantastisk middag och trivsam samvaro!