På måndagen åkte Matte till Mormor och hundarna fick följa med. Planen var att promenera på nya vägar med de Lapska, men så blev det inte. När Husse kom hem tog han en cykeltur med Násti och efter lite rallylydnadträning med Modji promenerade Matte iväg med henne och Gázzi en rask runda i området. Skymningen faller snabbt och reflexjacka är ett måste här ute i skogen, där gatlyktor saknas och stjärnhimlen lyser klar.
Matte måste iväg tidigt på tisdagmorgonen och hundarna övergavs efter en morgonpromenad till brevlådan med Husse. Men något hade hänt under natten! Hundarna talade tydligt om att Mánnu med familj hade anlänt och nu sov i lillstugan!
När Matte kom hem mitt på dagen, fick alla hundarna umgås i regnet ute på tomten. Fyra Lapska Vallhundar, två Finska Lapphundar och en Pommeranian. Gázzi betraktar den lille Pommen som ett gosedjur verkar det som. Hon ser störtförälskad ut! Det gjorde hon även i somras. I en finalring för ett par år sedan, hamnade Gázzi framför en jämngammal Pomtik och blev förälskad även i henne! Gázzi som inte accepterar vem som helst.
På kvällen följde Mánnu med sin matte till träningen på Ramirent i Jakobsberg. Regnet upphörde lägligt till träningsstarten, men valet av område gjordes med tanke på torra legor till figgarna. En stor ställagehall öppen på sidorna, bjöd på bra träning. Med fem Lapska närvarande: Gázzi, hennes barn Násti och Ailu och Nástis barn Modji och Mánnu blev det rena släktträffen! Jätteroligt! Alla fem gjorde mycket bra ifrån sig under kvällen i räddningssöket!
Násti fick fyra figuranter i vind och legorna skulle inte vara knepiga, Husse ville träna på markeringarnas kvalitet. Detta efter Nástis urflippade beteende för ett par veckor sedan på labbet i Stora Vika! Nu skötte sig Násti exemplariskt och kom till skall direkt, samt skällde mycket ihållande och taktfast. Länge! Även på Matte. Modji fick ett frisök med tre figuranter och en facitgubbe. En av legorna kände Matte till och hade valt själv. Modji fick vittringen bra från hallen och hade en hel del bråte att ta sig över och förbi för att komma fram till legan. Det löste hon bra och kom till skall direkt hos figgen. Sedan hittade Modji en figurant inne i ett tält längs staketet. Där låg figgen uppe på kantställda pallkragar. Modji lyckades ta sig upp på hyllan och stod längst ut på pallkragkanterna och markerade mycket bra. Rätt som det var vek sig alla pallkragarna och Modji trampade ner med en baktass utanför hyllan samt mellan pallkragarna med en framtass. Inte hindrade det henne från att fortsätta att skallmarkera, på det synnerligen snålt tilltagna och instabila underlaget! Hon är som resten av sin familj: en tålig och energisk arbetshund i alla lägen! Den sista figgen hittade Modji på ett mycket knepigt ställe inne i en dubbelväggad tät stålbur på en arbetsmaskin. Vinden förde vittringen genom ytterligare en stålbur på en annan maskin som stod tätt intill. Modji fick lösa flera problem för att lokalisera vittringen. Väl framme vid rätt stålbur måste hon bestämma sig för att markera på avstånd och inse att hon inte kunda komma närmare figgen. Mycket bra jobbat av en så ung hund som inte ens börjat kurs!
Gázzi fick ett frisök med två figgar gömda i två av de legor som Modji haft. Den första "Modjilegan" klarade Gázzi mycket snabbt att hitta fram till och där märktes hennes stora rutin! Gázzi hoppade rakt över de hinder som fanns i vägen och gick rakt mot vinden till legan. Duktig gammal gumma! Likaså legan i stålburen lokaliserade Gázzi mycket snabbt och kom till skall direkt. Gázzi ville inte sluta jobba och fick söka en hel del tomt när hon hittat sina figgar så snabbt och lätt. Gázzi vägrar anse sig mogen för pension när det bara är ett par månader kvar till 13-årsdagen. Hon hör lite dåligt men är fortfarande snabb och smidig. Hennes Matte hör också lite dåligt numera, men är inte snabb och smidig.....
Ailu fick först ett stort tomsök och på slutet hade han samma figge i stålburen som sin mamma och systerdotter. Han skötte sig mycket bra även han! Mánnu fick gå två vindstigar. Hans matte ville nog gärna släppa honom på ett frisök, men det fick hon inte för Husse och Matte. Det skulle förmodligen resultera i att han inte lärde sig något annat än att planlöst springa omkring. Förr eller senare skulle han springa in i ett vittringsfält och hitta sin figge. Nu tvingades han att gå bland allt skrot i koppel. Figgen (Matte) var placerad så att Mánnu skulle komma att få vittringen mycket tydligt. Mánnu gick och nosade omkring på marken lite hit och dit och rätt som det var åkte nosen upp! Då fick han massor med beröm. Mánnu hade fått luftburen vittring från Matte! Mánnu har ett stort figurantintresse och drog envist i kopplet över allt skrot för att nå fram till sin figge! Hela tiden berömdes han av sin matte. Rätt så Mánnu! Mánnu fick gå ytterligare en vindstig och skötte sig precis lika bra då! På det här viset lär sig Mánnu att söka efter vittringen i stället för att planlöst springa och råka hamna i ett vittringsfält. Kunskaper som är användbara även om han inte blir en sökhund utan kommer att spåra i stället. Den unga hunden lär sig att koncentrera sig på en uppgift och ha ett mål med sitt beteende. Just så här tränades Gázzi, Násti, Modji och Ailu. Det blev ju bra!
Tillbaka