Matte körde hårt på gymmet före jul. Tog i lite extra med armarna och det var kanske dumt. Påmindes om slitna axelleder och ordinerade sig själv vila och salva över jul. Har skolkat från crosstrainern och benpressen och satsat på en viloperiod över helgerna. Fysisk aktivitet har dock inte uteblivit helt, trots såphala vägar i området. Att hålla bäcken öppen för fåglar och hemlösa katter har gett en hel del motion. Ishackandet har slitit på armarna, men på ett annat sätt än vid träning med redskap. En del gående har det blivit vid besök på krossen för att låta hundarna springa lösa.
På lördagen for Husse och Mattes yngste son iväg och golftränade inomhus. Ett stort tält finns i Arninge för golfträning vintertid. Matte begav sig samtidigt ut på hundpromenad i området, på nu icke hala men frusna grusvägar. Som alltid klockade Matte starten för att veta att hon gick tillräckligt länge och för att kunna hålla koll på farten.
Solen sken och det var ett par plusgrader samt ganska blåsigt ännu. Hundarna fick nosa och pinka lite i början, men sedan var det motionspromenadtempo som gällde. Matte njöt av att kunna ta lika långa steg med båda benen! En hel del människor var ute och promenerade i området, men få hundägare. Inga lösa hundar långt ifrån sina ägare. Matte siktade in sig på Mossvägenrundan och konstaterade att det hus som varit till salu förfärligt länge nu tydligen var sålt. Efter kraftiga prissänkningar och trots att halva det stora huset saknade bygglov och var yngre än tio år. Preskriptionstiden för svartbyggen. Till rätt pris finner alla hus sina köpare. Har detta passerat utan åtgärd från kommunen, är det obegripligt att det skall krånglas så mycket för en bygganmälan på elva futtiga kvadratmeter. Enligt den nya lagen sedan i somras, som tillåter femton kvadrats tillbyggnad utan bygglovsansökan! Men med en bygganmälan som vid installation av en braskamin.
Matte klockade hemkomsten och noterade att promenadrundan tagit 43 minuter. Sista gången innan operationen tog den drygt en timme och varje steg var plågsamt. Nu var Matte nere på samma tid som vid flytten till området för elva år sedan. Inte ett ett enda steg var smärtsamt, men flåset kunde vara bättre.... Tio år tillbaka i tiden, men inte tio år yngre. MEN - från att i somras ha känt sig äldre än många nittioåringar och på väg att hamna i rullstol, känner sig Matte nu som den hon är enligt födelsenumret. Vackert så! Tur för hundarna.
Solen låg på mot vedbodväggen och Matte slog sig ner på bänken och njöt en stund av porlet från bäcken. Násti och Koltrasten försåg sig av Bukettapelns kvarvarande frukter, Modji och Aili fyndade omkringspridda solrosfrön. Rakt under fågelbordet är förbjudet område och Matte har samlat ihopkrattat gammalt gräs och några grankvistar överst för fröna att falla ner igenom. Varken fåglarna eller hundarna skall gå där och äta. Viss smittorisk finns.
Solen försvann bakom höga trädkronor och det kändes mer påtagligt att det bara var en plusgrad nu. Matte hämtade spaden och började skynda på islossningen i bäcken. Det är fint med det rinnande vattnet och Matte ville bränna bort lite julkakor och godis. En bit till och en liten bit till.... Svårt var det att sluta när vattnet pressade på och hjälpte till. Vattenlek. Rätt som det var hade tiden rusat iväg och bäcken var helt isfri! Isbitarna bildade bröta mot grannstaketet och tog sig vartefter vidare nerströms mot Långsjön. Hundarna hade tröttnat på att vara ute och satt på trappen och ville bli insläppta. Skymningen föll och de båda golfarna kom hem mycket nöjda.
Matte ställde undan spaden och förenade sig med den övriga familjen och fixade mat åt dem, medan elden tog sig i kaminen.