På torsdagen hade Matte tid för service på bilen och den skulle ske där bilen var inköpt, i Norrtälje. En stad som växer i rasande fart med nytt affärscentrum strax norr om staden och nu byggs ett även vid den södra infarten. Förr gick Finlandstrafiken ända in i staden, vars gamla hamn ersatts av Kapellskär och där hamnområdet nu blir ett nytt bostadsområde. Här nere mot hamnen och längs ån, ligger den gamla fina bebyggelsen med små trähus. En idyll som minner om forna tider. Den var målet för Mattes långpromenad med hundarna denna dag.
Bilen lämnades in i yttersta utkanten av stan, där bilfirmorna duggar tätt. Promenaden gick sedan längs infartsleden med tät trafik ner mot stan. Slaskigt och genomskitigt var det av smältsnö blandat med grus och salt. Men halkfritt. Redan innan Matte och hundarna nått centrum, var hundarnas ben och underreden nerslabbade. Násti och Modji traskade på i slaka koppel. Aili är nu 16 månader och hon måste kolla VARENDA doftfläck. Högt som lågt. Matte kämpade emot och försökte hålla jämn fart framåt. Men för en tonåring är världen full av möjligheter och allt måste utforskas, varför Matte förhandlade fram att Aili fick stanna och undersöka enstaka kissfläckar längs vägen. Tillsammans med mor och mormor. Promenaden skulle ju vara till nöje för alla inblandade.
Just som Matte och hundarna kom till Lilla Torget och de Wallinska gårdarna, två likadana röda hus som vänder gavlarna mot torget, bröt solen genom molnen! Här skyddade de omgivande husen mot den isande kalla vinden. Vårkänsla! Promenaden gick vidare längs gamla gränder kring ån och så småningom letade sig Matte och hundarna uppför alla trapporna till Bergstugan. Här har det varit kaffestuga sommartid tidigare och Mattes söner har druckit saft här och sedan besökt det närbelägna Pythagoras muséum med gamla båtmotorer och annat. Muggebiggemotorer tillverkades här.
Bergstugan är numera öppen året runt och serverar mat mitt på dagen. För den som vill fuska kan man använda bilvägen som leder upp bakvägen. Utsikten över staden och Norrtäljeviken är fantastisk! Den fick de tre Lapska njuta av, när Matte smorde kråset inomhus. Hundarna bands upp i lä på den stora verandan, där trätrallen bitvis var torr och fin för dem att ligga på. Temperaturen låg på fem plusgrader så Mattes samvete var inte särskilt dåligt. När hon stoppade i sig en flygande Jakob ledsagad av en lättöl.
Ibland är världen väldigt liten. Just som Matte klev in genom dörren till stugan skulle ett par kliva ut. De tre Lapska var upptäckta utanför fönstret och kontakt togs. Paret bodde inte i stan, inte Matte heller. Det visade sig att i familjen fanns en son till Gázzis kullbror Dilko! En kusin till Násti alltså! Märkligt sammanträffande.
Nerför berget vandrade så Lapskflocken på välsandad stig och trappor. Vandrade vidare mot utkanten av staden, då tiden närmade sig för hämtning av bilen. Nu var trafiken på genomfartsvägen än intensivare och när Norrtäljebussen passerade fick Mattes kinder "snabbfräknar" lagda till de redan av vårsolen väckta. Det kändes inte särskilt behagligt att stänkmålas på detta sätt.
Efter två timmars promenerande på hårda och smutsiga gator, med avdrag för lunchstoppet, gjorde Matte och hundarna entré på bilfirman. Lämnande mycket synliga spår efter sig på golvet. Matte bad tusen gånger om ursäkt då ingen plats för uppbindning fanns utomhus. Hundarna fick göra en platsliggning i grupp en bit från receptionen och när pappers och pengajobbet var avklarat retirerade Matte och hundarn ut i sina egna kvarlämnade spår.
En aningen vinglig färd påbörjades hem längs E18 Norrtäljevägen, då vinden ökat i styrka och tog rejäla tag i bilen då och då. Hundarna fick hålla till ute på tomten en stund och sedan på glasverandan. Därefter var de rena och fina och all smuts hade rasat av, varför de åter var rumsrena.
Lapsk Vallhund är en hundras med en fantastisk päls, när den är som den skall vara!