Matte och hundarna for ner till centrum på tisdagmorgonen. Sjukgymnasten skulle dra och bända i Mattes ben lite till. Ont gör det. Men gott ont. Därefter åkte Matte raka vägen hem igen och chansade på att ridhuset var ledigt. Bingo! Ridhuset håller utetemperatur, för dagen -40, men det är inte snöigt och halkigt! Matte lade ut alla skyltar till fortsättningsklassen och Modji fick springa fritt under tiden. Men hon valde ganska snart att följa med Matte vid banläggandet. En extern kampbelöning placerades vid dyngkärran. Här skulle finnas ett val. Men det var inte det som var tanken. Kärran stod vid pallen där Matte hade sin kasse.
Modjis första runda på banan var som på tävlingen i lördags. Dålig kontakt och splittrad. En traktor kördes i närheten av ridhuset och då och då kom den närmare. Modji måste ha koll och gjorde momenten rätt, men slarvigt. Matte körde med godis i vänsterhanden, men traktorn var VÄLDIGT intressant där den brummade strax utanför väggen. Matte jobbade på kontakten hela tiden och måste även korrigera den splittrade Modji. Ett varv till direkt. Modji måste skärpa sig! Hon vet vad som gäller och måste släppa vad som skedde utanför ridhuset. Lite bättre gick det. Nu gick Matte mot sina principer och nötte på med ytterligare ett varv på banan. Med tummen i ögat på Modji och kvittrande som en flock kanariefåglar. Nolltolerans vad gäller okoncentration. Modji är ingen nybörjare längre! Definitivt kravfas. Ingen kamplek med Matte, om man inte är fokuserad! Matte bestämde sig för att fortsätta till dess Modji hade samlat ihop sig.
Det funkade äntligen bra på fjärde varvet och då fick Modji sin belöning! Hon valde leksaken. Hon kampade bra, men inte så länge som hon brukar. Löp på gång?
Därefter körde Matte ett pass med endast fritt följ. Nu krävdes superkontakt av både hund och förare. Kontakt, kontakt och koncentration från båda. Inga skyltmoment. Bara fritt följ. Kors och tvärs, runt och rakt fram. Tajta svängar och vändningar i olika grader. Sättande. Fort gick det! Modji behöver tempo för koncentration och kontakt. Oftast är banorna så trånga, med kort avstånd mellan skyltarna, att Modji inte får upp farten tillräckligt för att ignorera dofter och ljud.
Avslutningsvis släpptes både Modji och Násti lösa för fritt spring i ridhuset. Modji hade spring i benen och ville busa med morsan. Som bara såg ett gigantiskt matbord framför sig..... Modji bjöd upp på olika sätt, men Násti dammsög underlaget för att hitta varenda existerande hästskitsmula. Hon ignorerade fullständidgt sin leksugna dotter! Hästskitsök är turligt nog inget Modji ägnar sig åt under träningen. Efter tävlingen skall även Násti tränas i rally i ridhuset.
Eftermiddagen tillbringades till stor del ute på tomten och nu låg temperaturen på behagliga fyra minusgrader. Naken-Násti frös inte och låg inte i korgen och tryckte. Hon behöver vara ute och sätta päls.
Ännu inget besked om resultatet på tävlingen i lördags. Skall det behöva vara någon diskussion kring detta över huvud taget?! Domaren säger sig inte ha hört något skall. Hunden skällde inte alls, men har fått fem poängs avdrag för envist skällande. Vad är problemet?