Dagens motionsrunda blev åter "Mopperundan" i skogen. Stigen är nu så väl tilltrampad att hundarna inte alls behöver jobba så mycket. Matte trampar däremot igenom då och då. Snödjupet är drygt 50 cm. Ge och ta beroende på drivbildningar och terräng. Att kliva vid sidan av den tilltrampade stigen känns lite märkligt! Man bara försvinner i lössnö upp till knäna! Då och då är det något spår som lockar ut Matte från stigen och sedan är det nästan svårt att ta sig upp igen. För att ge hundarna lite motion stannade Matte upp och kastade ut hundgodis lite här och där vid sidan av stigen. Nosarbete blev det dessutom. Násti klarade sig bra och till henne kastade Matte bitarna väldigt nära. Lite mödragymnastik kan hon behöva.
På kvällen fick hundarna träna på SKANSKA i Upplands Väsby. Modji fick börja och nu ville Matte börja träna markeringar med Modji. Rena markeringsövningar utan sök. Modji hade hälsat på alla utom på den som skulle vara figurant. Han ställde sig en bit bort och Matte släppte lös Modji riktad mot figgen. Äntligen lös! Tänkte Modji och försvann iväg förbi honom. Men hon kände att något annat förväntades av henne när alla andra blev kvar. Modji vände tillbaka och stack fram till figgen. Han hetsade henne lite med godiset och så snart Modji gläfste till fick hon belöning. Detta upprepades två gånger till med ytterligare en figurant.
Matte var inte nöjd med resultatet. Från de förutsättningar Modji fick blev det inte alls fel! Modji gjorde helt rätt! MEN Matte hade tänkt fel i planeringen. Så här tränar man markeringsövningar, men det visste ju inte Modji. Första övningen skulle ha varit tydligare och figuranten skulle inte ha stått upp! Som det blev nu hoppade Modji som vore hon en studsboll upp mot figgen, för att nå godiset. Hon får inte lära sig att göra så! Vad rätt du tänkt fast det blev fel... Matte måste tänka till mycket bättre inför träningen i morgon kväll!
Násti fick endast söka i koppel för säkerhets skull. Nu är det endast två veckor kvar på dräktigheten och Násti har breddat sig mer än förra gången. Med all lös snö finns det stora risker att hon hoppar ut i snön och landar på något hårt föremåt gömt under snön. Den risken finns för alla nu, både hundar och människor. Násti är otympligare än vad hon är van vid och därmed är olycksrisken större för Násti. Inom ett ganska begränsat område under ett halvtak fick Násti fyra figuranter. Både högt och lågt. Koppelträning är viktig och Násti skötte sig bra. Hon skall göra en funktionskontroll i mitten av maj och all träning är värdefull.
Gázzi behövde stagas upp en hel del för att inte söket skulle bli som vid de två senaste träningstillfällena! Alltså kopplades inte Gázzi när hon togs ur bilen. Hon fick rasta sig och värma upp sig nära bilen, men sedan var det fotgående som gällde fram till träningsområdet. Gázzi försökte gång på gång kvista iväg för att nosa överallt där de andra hundarna varit. Matte blev allt strängare och till slut hade Gázzi inordnat sig och både var tyst och gick fint vid Mattes sida. Bra! Så blev söket också av en helt annan kvalitet än förra tisdagen! Gázzi arbetade hela tiden och hittade sina tre figgar utan problem. Hon sökte av ett stort område på eget initiativ och hon fick hållas med det. Där låg massor med gammal vittring och Matte utnyttjade Gázzis självständighet när hon utan uppmaning gick in och sökte av området. Nu visste Matte att ingen låg gömd där, men det ingår i träningsområdet. Gázzi älskar att klättra och nu fick hon helt riskfritt klättra ordentligt! På området finns flera enorma snöhögar och i två av dem hade Matte placerat figuranter. Gázzi tog sig upp utan problem och skallmarkerade bra! Att klättra uppåt i en snöhög är bra muskelträning för henne! Sandhögar hör till Gázzis favoriter. I sin ungdom rusade hon upp till toppen gång efter gång och åkte kana ner!
Ailu var med och tränade och han fick ett riktigt stort frisök. Han har haft lite "röstproblem" en tid och fått ett falsettskall. Men flera undersökningar har gjorts och inget fel har hittats. Vartefter har han visat att han faktiskt kan skälla grovt och bra och då har han bara fått belöning vid de grova skallen. Nu börjar skallen överlag bli väldigt mycket bättre. En fundering är om han helt enkelt "går upp i falsett" när han blir väldigt ivrig? Intressant! Som en människa som vid stress och nervositet får spända stämband och därmed en pipig röst. Talpedagog för hundar. Finns det? Det viktigaste är dock att han har visat sig kunna skälla bra och inte är sjuk på något sätt!
Tillbaka