Husse har semester så Matte hinner inte skriva så mycket. J
På tisdagen tidigarelades träningen på Hakungekrossen, eftersom de enda deltagarna var Husse, Matte och ytterligare en som var semesterledig. Det blev "Lapska Vallhundklubben" som träffades, då de hundar som närvarade var Gázzi med två barn och ett barnbarn! De enda Lapska som nu är aktiva inom räddningen i Sverige. Så vitt Husse och Matte känner till. Inte så pjåkigt. En tillgång för rasen? Matte fick höra om en svensk missionär i Afrika, som hade blivit intresserad av Lapska Vallhundar. Intressant. En hund som skäller när besökare nalkas önskades. Gázzi har stor vaktinstinkt. Ailu likaså. Parku har stor vaktinstinkt. Det har även Mánnu.
Området som användes var en stor plan i kanten av bergkrossen. Där är ett mycket stort antal containrar av olika typer uppställda. De gamla brosektionerna och alla järnbalkar samt slipers är ditflyttade, samt ett stort antal betongfundament av olika former och storlekar. Ovanpå en samling Λ-formade betonghinder stod ett båtskrov på trekvart. Samt ytterligare bråte som möjliggjorde en bra träning.
Násti fick ett stort frisök med två figgar långt ifrån varandra. Husse ville att figgarna skulle sitta helt öppet, eftersom Násti till och från slarvar med markeringen hos öppna figuranter. Matte satt uppe på några betongfundament bakom en stor container. Násti hoppade upp på ett fundament en bit bort, såg Matte och sprang mot Matte. Stannade några meter ifrån, gav till ett skall, vände och drog! Matte förväntade sig att Násti bara ville kolla var Husse var. Han kunde ju vara i andra änden av området. Sedan skulle Násti komma tillbaka och skallmarkera helt nära Matte. Men icke! När Matte fick höra Husse höja rösten och kommendera Násti tillbaka och ingen hund kom, belöt Matte att överge legan. Enligt: "struntar Du i mig så struntar jag i dig". Násti hade dragit iväg upp mot slänten ur bergkrossen! Aja baja och fy skäms Násti! Följderna för Násti blev några markeringsövningar och sedan inget mer. In i bilen! Så kan det också gå.
Modji fick samma område med två figuranter och Matte visste inte var de var gömda. Matte tänkte taktiskt och valde att gå med Modji en lång sträcka runt en stor grushög för att kunna starta Modji mot vinden. Allt för att ge henne så goda förutsättningar som möjligt att få vittring från figuranterna. Även om de låg intill branten som begränsade området bakom brosektionerna. Helt rätt tänkt visade det sig! Så snart Matte kom fram till den planerade startpunkten fick Modji vittring och Matte fick se Husse ligga högt uppe på en hög med gatsten! Modji släpptes och rasslade iväg upp på alla kantiga stenar och skällde fint på Husse. Därifrån sattes Modji åter i arbete och snart fick hon vittring från nästa figge en liten bit bort mellan stora staplar av slipers. Söket var klart på några få minuter. Duktig Modji!
Gázzi fick även hon ett stort frisök och en lycklig gammal hund kastade sig i närmaste grushög och rullade runt när hon släpptes ur bilen! Matte lät henne gå samma sträcka till start som Modji fick gå. Då hann Gázzi rulla sig väldigt många gånger med stort välbehag och hennes kropp blev uppmjukad och startklar. Hon hittade snart Husse liggande i båtskrovet uppe på betonghindren. Gázzi tog sig upp på de toppiga hindren och ringade in legan, men hoppade sedan ner och skallmarkerade upp mot båten. Nästa figge fann hon på toppen av en mycket stor grushög. Gázzis favorit sedan barndomen! Hon har alltid älskat att ta sig upp på höga grus- eller sandhögar och gör så än. Mycket bra muskelträning även för en gammal hund. Ännu har inte Gázzi någa problem att ta sig upp. Det går snabbt och smidigt.
Ailu fick träna på att gå ut ordentligt från sin förare och markera först en figurant och sedan på kommando söka vidare till den andra figuranten. Föraren stod hela tiden kvar på startpunkten. Ailu skulle arbeta självständigt ut från föraren och jobba vidare på avståndsdirigering. Något som Lapska bör ha lätt för med tanke på hur de arbetar i renskötseln. Inte var det heller något problem för Ailu.
Kvällen var ung så Modji fick ytterligare ett sök och då var figuranterna placerade enligt Mattes önskemål. En i båtskrovet och en strax nedanför. Modji lokaliserade dem båda snabbt och markerade först den som satt synligt nära båten. Efter godisbelöning gick hon direkt till båten och råkade kila fast sig mellan två fundament. Hon försökte komma upp till båten men hasade ner och fastnade dubbelvikt som en märla mellan fundmenten. Hon pep och sprattlade och Matte gick för att hjälpa, men hann inte fram förrän Modji krängt sig loss. Denna incident påverkade inte Modji på minsta vis. Hon hittade en bättre väg och klättrade upp till båten och skallmarkerade fint. En robust och cool hund. Härligt!
◊
På torsdagen övergavs hundarna åter under eftermiddagen-kvällen. Husse och Matte kom äntligen (efter två år...) iväg till IKEA för att komplettera skåp och hyllor. Compact living kräver ändamålsenliga förvaringsmöjligheter. Nu blev det äntigen av, men klantigt utfört. Lasträcke till taket glömdes bort... Matte var sjöscout som ung och lyckades till slut knopa fast bakluckan i sänkt läge över utskjutande last.
Innan mörkret föll hann Husse ta med hundarna på "Mopperundan" i ösregn. Matte tömde bilen under tiden. Nya fyrkantiga plasttunnor för hundmat och kattmat var ett mycket bra köp! Utrymmesbesparande i jämförelse med de runda tunnor som använts tidigare. Rekommenderas! Avsedda för tvätt förmodligen och försedda med stort lock med mindre lyftlock.
Tillbaka