Solen sken och Husse, Matte och Modji begav sig till Gnesta. Gázzi och Násti fick ha det lugnt och skönt hemma, med tillsyn av snälla Cocker/hönsmatten. Tack, tack! Matte skulle försöka ta den tredje pinnen i rallylydnad-nybörjarklass. Modji har gått väldigt bra på träningen, så det torde inte vara helt omöjligt. Med rallytävlingar är det så att medelåldern är relativt hög och de få män som närvarar är antingen funktionärer eller coacher åt sina kvinnor. Husse var alltså inte ensam om att komma bärande på en bekväm stol från parkeringen! Han hittade en bra plats att slå läger på och Matte hittade sekretariatet och anmälde sig. Startnummer nio visade sig redan vara uthämtat och viss förvirring uppstod. En kreativ funktionär hittade nummer 99 och klippte bort den ena nian! Nummer åtta blev i sin tur över då dess ägare fått fel nummerlapp. Nummerlappar har inte delats ut vid de tre tidigare tävlingar som Matte deltagit i. En mycket bra idé, då man lättare kunde se när det var dags att gå in på banan. En skål full med säkerhetsnålar fanns att tillgå.
Matte körde lite kontakt och koncentrationsövningar med Modji, men värmen var tryckande och åskväder var på gång. Solen flödade och sommarvärmen kändes ovan. Modji var uppmärksam och alert, men ändå lite dämpad. Matte köpte en påse torkad blodpudding och fick lite mer fart på Modji! En för henne okänd godsak. Hon fick mest slappa i skuggan under Husses vilstol.
Så var det dags för samling och bangång. Här hade inte banan anslagits för allmän beskådan innan, vilket gav de första ekipagen mycket snålt om tid för att läsa in banan. Däremot fick man varsitt papper med banan upptryckt vid bangången. Lyx! Den första anblicken av banan var bara en mängd koner! Koner överallt, på den första halvan av banan! Jisses så rörigt! Mattes frustration blev inte mindre efter bangången. Den där tredje pinnen fick nog erövras vid något annat tillfälle. Första skylten var en högerserpentin, varför man måste inleda med en vänstersväng för att komma rätt i serpentinen. Sedan gällde det att, lagom snurrig, också komma rätt ur den mot hinder nummer två, som var en 270-graders högersväng. Därpå ett "sitt framför höger ingång sitt", "läggande under gång" och så en "enkelslalom" tillbaka i 45 graders vinkel! Där den sista konen stod i fortsättningen av spiralen! Man måste ur slalomen mellan rätt koner! Tungan rätt i munnen! Räkna koner! Så en "270 graders vänstersväng", "sitt stå" och en ny slalom, som slutade på samma ställe som den första började, men åt annat håll!!! Tio koner utgjorde alltså tillsammans tre olika skyltar och alla konerna var placerade så att de någonstans gick ihop...... En serpentin och två slalom. Suck.
Efter det att alla koner var avverkade kom skylten "spring" och då skall man fortsatt springa till dess att annat tempo anges. Även vid utförande av de olika övningarna vid respektive skylt. Efter springskylten var det "270-grader vänster", "sitt framför vänster ingång sitt", "normalt tempo", "sitt gå runt", "sväng höger", "hund framför, ett steg bak, två steg bak, tre steg bak" och sedan "Mål". Under tävlingen får inte hunden och föraren vara mer än 50 cm från skylten när övningen utförs och det får inte vara mer än 50 cm mellan hund och förare. Vid svängarna får hundarnas framtassar inte flyttas i en stor cirkel, utan de skall flytta bakbenen runt i stort sett stillastående framtassar. Även när momentet skall utföras springande!
Alla får gå banan för att memorera svårigheter under en viss tid, innan första starten och här gicks det energiskt! Ända in i det sista! Matte gick till en början fel flera gånger vid alla koner och kom ut på fel ställen. Här började det kännas nervöst. Tävlingen började och Matte pluggade bana på pappret och aktiverade sedan Modji. Åtta ekipage före. Så plötsligt var det inte det längre. Några hade hoppat av efter bangången. Efter nummer fem kom plötsligt nummer åtta och sedan var det dags!
Modji började med att nosa direkt vid första skylten - serpentinen. En skylt som kräver mycket god kontakt. Matte hittade rätt bland alla konerna och gjorde som planerat, tog det lugnt och kollade riktningen NOGA! Inga förhastade beslut och noga läsning på skyltarna. Samtidigt som kontakten skulle hållas med Modji. Det kändes hyfsat ända till sista skylten..... Där fick Modji något i näsan och vittrade högt och länge och glömde sin Matte! Paradgrenen funkade inte och efter ett snyggt framförsättande följde inte Modji med när Matte backade. Med mindre än att Matte påminde! Segt är bara förnamnet. Normalt kliver Modji på Mattes fötter och håller snudd på för god kontakt.
Det mulnade på och regnet hängde i luften och hemma väntade hundar. Gnesta ligger en bit bort och resan tar en stund. Matte bad om protokollet i förtid, vilket inte var något problem. Matte och Modji fixade trots allt den tredje pinnen i nybörjarklassen med 81 poäng! Ingen pallplats kanske, men mer än tillräckligt. Matte hade dragit på sig en helt onödig tia, genom att glömma att stanna upp med fötterna ihop, när hon gått runt den sittande hunden. Modji fick totalt 7 poängs avdrag och två poäng drogs på helheten. Kommentar: Härlig kontakt. Det ser mysigt ut. Fortsätt i samma anda. Bibehåll glädjen. Jobba störningar. Matte var mycket nöjd!
Samtal kom från Gällivare där Mattes kille Mánnu (Modjis halvbror) ställdes ut. Han hade tidigare ett cert i Finland och två i Sverige och nu hade han fått sitt tredje svenska cert och blev både Svensk och Finsk Utställningschampion! Finfina killen! Tack J. för att Du visat upp honom så fint! Nu väntar diverse tävlingar i agility och rally på snyggingen! Mánnus kullsyster Signe blev också champion helt nyligen och kullsyrran Lihkku är nästan där även hon.
En strålande söndag med framgångar för två av Nástibarnen!