Söndagen var vikt för träning på brandövningsplatsen i Bålsta. Solen sken som planerat och Nástis båda söner skulle få en möjlighet att träna lite mer fritt i dagsljus och på ett inhägnat område. Kvällsträningarna blir per automatiqe aningen begränsade så här års. Skall man kunna lära sig läsa sin hund korrekt, så är det ju en fördel om man kan se jycken. Pojkspolingarna skulle här även få en möjlighet att träna i mörker. Vilket ju kan låta lätt korkat. Mörker råder ju på vardagkvällarna.... Men sådant mörker är aldrig riktigt mörkt. Mörker i de rökcontainrar där rökdykarna tränar är ett annat mörker. Från solljuset utanför och in i kompakt mörker gör skillnad. Stor skillnad. I containrarna luktar det sot och rök och systemet av containrar i två plan är inte så himla enkelt att hitta i. Lätt labyrintartat. Men även här letar sig ljusstrålar in som reflekteras lite här och där. Ögonen vänjer sig efter en stund.
Men för olyckskorpen Epic (Adja) blev det inget av med detta. Han hade lyckats slita av en klo och pulpan var blottad. Aj, aj! Men hur detta gått till vet ingen. Plötsligt var en tå väldigt blodig i går. Han har inte slitit av den i en gallertrapp i vilket fall. En kille med fart i lyckades väl kila in klon någonstans och fortsatte utan den. Sådant händer. Har man hundar som tar för sig av livet löper de också en del risker. Epic petade i sig ett runt litet föremål när han var 5½ vecka och fick stopp i tarmen. Matte upptäckte detta i tid som tur var och lillkillen blev uppsprättad längs hela magen. Han blev miljö och socialtränad några dagar på djursjukhus och tog inte illa vid sig. Han är en kille som ser möjligheterna i livet och han kommer nog aldrig att ha det tråkigt. Nu fick han lov att ha en socka på tassen och det bekom honom inte det minsta. Han ignorerade sockan när han förstod att han hade ett uppdrag. Epic fick ett litet kopplat sök i nedervåningen av rökcontainerhuset. Han skötte sig jättebra och hittade de två personer som fanns gömda där. Sedan fick Epic återvända till bilen. Inget lösspringande med en avsliten klo! Underlaget var is och isbelagd snö.
Vilket var synnerligen svårt för en springglad ungkille att förstå, när brorsan Lime drog iväg på ett frisök över hela området! "Vänta på mig!" hojtade Epic innifrån bilen. Lime hittade en människa inne i rökcontainern, en i en utrangerad turistbuss och Matte hade gömt sig längst bort i området, intrasslad i en tät liten gran. Matte kunde se Lime jobba och han fick vittringen en bit ifrån granen för att sedan jobba sig närmare och närmare i allt snävare cirklar. Så rätt som det var upptäckte han Matte när han var endast någon meter från granen. Hundarna söker inte med synen. De använder näsan för att ta vittring. Om de är rätt tränade. Duktig Lime!
Násti fick ett frisök med fyra figuranter. Tre i rökcontainern med en på vardera våningen och en på en utvändig balkong. En figurant var gömd på en hög avsats i ett större uthus med några vagnar. Vittringen från figgarna i rökcontainerhuset slog i varandra, då den friska vinden drog rakt igenom systemet av olika rum. Inte lätt! Násti fick jobba en hel del för att hitta vittringskällorna. Hon markerade med ett ihållande och kraftigt skall, som fick det att ringa i öronen på figuranterna.... I synnerhet i Mattes förstärkarförsedda öra! Ibland kan det vara en fördel att ha lite nersatt hörsel och kanske är detta vad man får när man har varit figge åt skallhundar i en himmelens massa år?! Fan vet.
Gázzis sök skedde i stort sett utomhus. Matte ville inte riskera att Gázzi skulle skada sig i den branta gallertrappen inne i mörkret. Eftersom Gázzi älskar att rusa upp på stora högar, fick hon en figurant uppe på den kulle som var genomborrad av ett vertikalt cementrör och ett lodrätt rör mitt i, mynnande som en skorsten med lock uppe på kullen. Gázzi hittade figuranten Husse uppe på kullen mycket snabbt och tog sig med lätthet upp i snö och ris. Hon skallmarkerade Husse som delade ut godis och samtidigt jobbade hon på nästa vittring, som sipprade ut genom röret som Husse lutade sig emot. Gázzi vägrade sluta skälla och hon vägrade att gå ner. Hon hörde inte vad Matte bad henne göra. Gázzi skällde och hon skällde och förväntade sig att figgen skulle komma upp ur röret. Husse fick släpa med sig Gázzi ner och visa på mynningen till röret. Öronen åkte bak och svansen gick när Gázzi stack in i röret och skällde figgen lomhörd. Det ekar inne i cementrör! Mycket bra jobbat av Gázzi som omedelbart kände att det rörde sig om två olika vittringar och två olika vittringskällor.
Nästa figge hittade Gázzi i byggnaden med vagnar, uppe på hyllan där Násti hade en figge. Gázzi vill inte ha godis nerslängt. Hon vill få ner figuranten! Figgen har alltid varit viktigare än belöningsgodis för Gázzi. Som jobbade vidare och tog sig lite friheter på vägen. Något oemotståndligt smaskigt låg utanför bussen. Men när Matte kom hotfullt nära pep Gázzi in i bussen där hon hittade sin sista figge längst bak i bussen. Matte hittade ett exemplar av Koranen i framsätet på bussen. Mycket kan dölja sig i en gammal turistbuss och mycket kan man hitta när man är ute och söker!
Modji fick även hon ett frisök med fyra figuranter. En på "hyllan" i huset med vagnar, en i bussen och två i containerhuset. På övervåningen i containerhuset stod en figurant gömd i ett litet smalt, instängt utrymme bakom "hålet" där trappen kom upp. Bakom ryggen på den som kom uppför trappen. Aningen svårt att beskriva. Vittringen steg upp längs väggen och sipprade ut mot taket. För att falla ner lite här och där längs väggarna i övervåningen. Samt längs trappen och ner i nedervåningen. Modji hoppade upp i säng och soffa i olika rum för att komma så högt som möjligt. Hon reste sig på bakbenen och vittrade med en allt längre nos mot taket. Modji ställde sig ovanför den branta gallertrappen och lutade sig ut så långt det bara gick. Med fyra fötter på en frimärksstor yta. Modji jobbade runt legan och var missnöjd med att inte all vittring kom på ett enda ställe. Nu fick hon vittringen lite här och lite där. Till slut hade hon jobbat klart och ansåg att hon visste exakt var figuranten var gömd, varför hon satte sig ner och skallmarkerade mot en stängd dörr in till det lilla gömstället. Hon fäste på vittringen och visade Matte vittringskällan. Mycket bra jobbat! Modji har ett stort figurantintresse och hon ger inte upp när hon vet att en människa finns gömd i närheten. En hund med ett dåligt figurantintresse ger upp när det blir jobbigt. Det finns annat som är roligare. Den gömda människan är inte värd besväret. En sökhund måste ha ett stort figurantintresse.
Tack allihop för en mycket givande träningsdag på ett nytt område!