Måndag.
En perfekt dag tyckte Matte. Som inte trånade efter strandhäng, sol och bad! Som gärna höll sig i stugan och slappade med hundflocken! Vilade ut efter allt åkande och väntande och ovisshet i helgen. Regnet öste ner hela dagen och bären på trädgårdens vinbärsbuskar och blåbären i skogen bara svällde och blev fina. Husse tog en skogspromenad med Modji i blötan och Modji har sina favoritställen där bären är extra goda och hon åt och åt sig fram längs stigen.
Aili var HUNGRIG!!!! Vilket hon INTE var klockan 17 i lördags. Alltså kraftigt signalerande sjukdom. Så hade hon också 39,9 i temp visade det sig. Nu är hon åter jättehungrig! Underbart! Hon står på diet då magen ocskå var i olag och hon får mat många gånger om dagen i mindre portioner i form av fettsnål och magvänlig burkmat i/d från Hill's kompletterat med kolhydrater i form av överkokt ris. Inget hundgodis är tillåtet och som uppmuntran för något eller som godnattgodis får hon en bit kokt vitfisk. Magen fungerar bra och Aili är feberfri. Matte kör tutt-spa med varsam tuttvätt och insmörjning med Idominsalva på fukteksemet mellan de bakre och största tuttarna, efter varje valpmåltid. Aili bär en skonsam och någorlunda hindrande uppblåsbar krage, för att låta hela mjölkbaren vara ifred och torka mellan varven. Men - hon når de bakersta två där det kliar mest och Matte är som en hök och kollar att hon lyder förbudet att slicka där. Smarta Lapska kan vara ögontjänare och kliar det så kliar det. Det är Mattes ansvar att se till att fukteksemet läker ut och då välkomnar man en dag med tretton grader utomhus! Även i juli! Förlåt alla som har semester just nu och vill något helt annat.
Att planera in att träna en kull valpar att åka bil två turer om dagen på dryga halvtimmen i vardera riktningen, dagarna innan de fyller tre veckor, är ju inget man gör. Att planera in att släppa lös en kull valpar i ett stort mottagningsrum med mängder med prylar på golvet och en ström av olika människor som passerar ut och in i rummet, är ju inget man gör med så unga valpar. Men om man är tvungen så är det bara att göra och att gilla läget. Att lämna valparna hemma var ju inget alternativ över huvud taget.
Nu blev det som det blev och då får man se glaset halvfullt och inte halvtomt. Göra det bästa av situationen. Vilket faktiskt blev riktigt bra! Knytten gick på något sätt från att vara knytt till att bli valpar. De visade sig precis så tåliga som Matte och Husse hoppats. De fick kanonbra miljöträning och socialträning av allt som hände i helgen. De hade inga som helst problem med att äta var som helst, när som helst och hur som helst. Bara de fick mat var de nöjda. Omständigheterna var egala. De sov när de var trötta lite var som helst och hur som helst. Bilåkandet blev ju inte optimalt med fyra knytt stuvade som sardiner i transportväskan. Som dessutom måste stå snett i baksätet för att få plats bredvid Aili, som även pressade sig mot den och varmt blev det. Matte öppnade locket så frisk luft kom in även från ovan och inte bara från nätsidorna. De fann sig i situationen när Mattes hand stoppade dem från att lämna väskan och slog sig till ro och somnade. Första bilturen var ju redan avklarad när de bara var ett par timmar gamla. Ingen av dem mår dåligt i bilen.
Under måndagen visade ingen av hundarna i flocken minsta tecken på stress! Samtliga var på gott humör, åt och sov som om ingenting hänt. Det är lätt att glömma Modji, som lämnades mer eller mindre hals över huvud på lördagen och trots att husnycklarna gömdes för grannen att släppa ut Modji under kvällen glömdes det bort att informera honom tyvärr. Lite för många timmar blev det, men även Modji fann sig och verkade inte ha tagit illa vid sig. Hon var nog bara tacksam att det inte kom hem ytterligare fyra valpar, när Husse och Matte nu hade dragit iväg med dottern Aili lite abrupt igen. Det var ju bara tre veckor sedan sist. Modji är liksom övriga hundar i familjen då och nu van vid att det kan bli lite snabba ryck ibland. Hon har ju för egen del ryckt ut på flera skarpa sökuppdrag då allt måste ske med snabba beslut.
Sammanfattnignsvis är känslan så här efter helgen att alla de sex hundarna i stugarna mår bra och har tagit allt som hänt med upphöjt lugn. Gillat läget. En ganska robust skara känns det som.
Tänk att denna bild bara är tre veckor gammal plus en dag!
Klicka för större bild.