Efter det att veterinären ansåg progesteronhalten tillräckligt hög för att åka iväg, drog Matte och Násti till Helsingfors. Vid det här laget har Matte tappat räkningen för vilken gång i ordningen Násti åkte båt till Finland. För parning, för träning eller på semester. Olika båtar till olika platser, men det mesta är sig ändå likt. Násti slår sig genast till ro i hytten, efter en första promenad runt alla däck. Hon vet att använda sig av de två lådor med grus (hundtoaletter) som finns på vardera sidan av båten. När Matte äter middag vilar Násti tyst i hytten. Hon vet vad som väntar!
Reser man med Viking Line som hundägare, är man välkommen i princip överallt med hunden. Utom inne på de olika serveringarna. Men många serveringar har bord längs med promenadstråken vid fönsterraderna. Så ock PUBEN! Dit brukar Matte gå och parkera sig och Násti i ett hörn vid ett fönsterbord. Utan att beställa något, vilket är helt accepterat. Fram på kvällen bjuds det på uppträdanden med musik, som brukar falla Matte i smaken. Vartefter kvällen går, tilltar vimlandet och det är påtagligt många människor som är mycket förtjusta i hundar! Násti vet att utnyttja situationen och lägger sig en bit ifrån Matte, väl synlig men inte i vägen. Resan till Helsingfors var inget undantag! Många klappar blev det och många människor ville prata hund med Matte. Väldigt trevligt för både Násti och Matte.
Båten anlände till Skatudden på tidiga förmiddagen. Mycket snö, isiga promenadvägar och isande vindar. Matte var tipsad om att hundar var välkomna på varuhuset Stockman och därför gick promenaden dit längs Norra Esplanaden. Matte hittade en bänk i ett hörn av skoavdelningen och fick en möjlighet att ställa ifrån sig den tunga ryggsäcken en stund. Násti slog sig till ro och snart kom en exepedit fram och ville diskutera Lapinporokoira! Hon hade haft en hanhund på sena åttiotalet.
Matte och Násti skulle träffa Harmis ägare tillsammans med Harmi, samt en mycket god vän på veterinärkliniken i utkanten av Helsingfors, när de slutat sina jobb. Blötsnö/regn väntade och mitt på dagen tyckte Matte att det var lika så gott att påbörja promenaden åt det hållet. Matte hade även fått ett tips om att det fanns en pub på gångavstånd från kliniken, där hundar var välkomna. Efter en timmes vandrande nådde så Matte och Násti fram till denna pub. Násti välkomnades vid ankomsten med ett stort hundkex! Personalen var upptagen med planering inför fredagkvällen i den folktomma puben, men Matte och Násti fick gärna slå sig ner några timmar i ett hörn. Matte serverades en alkoholsvag öl och en skinktoast och Násti fick en vattenskål framställd, värdig en Berner Sennen. Eftermiddagen tillbringades i denna hörna. Matte läsande en deckare och Násti kollande alla som kom och gick. Så småningom dök goda vännen I. upp och bjöds på en öl. Lokalen fylldes allt mer och Matte som börjat känna sig hemma och skavsårsförsedd tassat runt i strumplästen, tryckte ner fötterna i kängorna igen. Násti fick mer klappar och placerade sig vid grannbordet där hon var populär. Denna hundvälkomnande pub heter "Hilpea Hauki" (som Matte tror betyder "den glada gäddan"?) och den ligger på Vaasankatu 7, några kilometer norr om centrum, mellan Aleksis Kivis Gata och Helsingegatan. Dit hittar väl alla?
Så blev det då dags för det inbokade veterinärbesöket. Som nämndes i går hade Matte tagit det säkra före det osäkra och bokat en tid för insemination med Harmis färska sperma. Detta eftersom han träffat ett par tikar för parning, utan att någon parning kommit till stånd. En spermakontroll gjordes tidigare i vår. Allt gick väldigt bra hos veterinären och därefter fick Násti åka tunnelbana och buss med Matte och I. hem till hans familj.
Som nämnts tidigare träffades Násti och Harmi både på lördagen och på söndagen och parade sig båda dagarna på ett berg i ett skogsparti i Hagalund/Tapiola - Esbo/Espoo Kommun, strax öster om Helsingfors. Násti fick gå långa promenader däremellan, på snöiga och isiga gångvägar. Men vartefter blev det varmare och ett lätt duggregn föll hela söndagen. Harmis matte skjutsade Matte och Násti in till hamnen i Helsingfors och på vägen fick Matte hälsa på Miehtebiekka Morri, som är kullbror till Modjis pappa "Musti". En lurvig och trevlig bekantskap!
Matte och Násti anlände till båten, när passagerarna redan börjat släppas ombord. Samma procedur som vanligt tog vid. Däckpromenad, middag och vila i hytten för Násti och middag för Matte. Násti lämnades med det rosa lilla plyschdjur hållande ett hjärta med "LOVE" som hon nyss fått från Harmi!
Så blev det då dags för kvällens pubbesök! Násti uppskattade omgivningen lika mycket som vanligt! Så småningom spelades covers på Simon & Garfunkel och Matte kände för att fira en lyckad parning (så långt). En frisk och fruktig drink beställdes och Matte fick frågan om det var hunden som skulle ha den. Det nekande svaret resulterade i att en ur personalen senare kom med en näve köttbullar som Násti matades med! Násti upptäckte ett yngre sällskap vid bordet intill Mattes bord och parkerade sig där, när de hade klappat och fotat henne ett tag. Ytterligare uppmärksamhet fick hon vartefter kvällen gick. Den blev lång då klockan skulle ställas tillbaka en timme till svensk tid.
Efter en vinglig kvällspromenad på ett fruktansvärt blåsigt däck, uträttade Násti vad hon skulle i sandlådorna. Hon har utsett en för det ena och en för det andra. Mattes vinglande berodde blott och bart på den kraftigt rullande båten. Mattes alkoholvanor är synnerligen måttliga.
På måndagmorgonen återförenades flocken och Gázzi och Modji nosade extremt noga igenom Nástis bakdel. De förstod nog omedelbart att Násti varit ute på en alldeles speciell resa! Matte var inte det minsta intressant!
Hemma i Sverige och på landbacken lär det inte bli några fler pubbesök för Násti. Semester är semester! Mattes vardagsvanor inkluderar inte heller några pubbesök. Dumt kanske? Násti hänger nog gärna på!
Ett stort TACK till I. med familj som öppnade sitt hem för Matte och Násti! Matte håller med om att Harmi verkligen var en fin kille! Tack för tipset!
Tillbaka